Den statliga utredningen om indirekt ägande av revisionsbyråer och innebörden av begreppet revisionsverksamhet är nu i gång. Den har tagit sig namnet Revisionsbolagsutredningen och skall enligt direktiven vara färdig med sitt betänkande den sista december i år. Man räknar dock allmänt med att Närings- och handelsdepartementet kommer att gå med på ett senare datum.

Den korta utredningstiden motiverades av att indirekt ägda revisionsbolag har fått ett slags moratorium till utgången av 1998 och att den nya lagstiftning som utredningen kunde komma att föreslå måste hinna genomföras till dess. Av allt att döma är regeringen dock beredd att förlänga även moratoriet.

Utredaren

Utredare är Gunilla Bornmalm-Jardelöw, nationalekonomisk forskare vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och tidigare dekan där. Sekreterare i utredningen är Lars-Åke Ström, kammarrättsassessor i Göteborg och veteran i revisorssammanhang: Det var han som var sekreterare i Revisorsutredningen, som arbetade fram den nuvarande revisorslagen.

Ett antal experter har knutits till utredningen. Auktoriserade revisorerna Ulf Gometz och Björn Markland hör dit, liksom SRS verkställande direktör Martin Johansson. Christer Lefrell, Revisorsnämndens kanslichef står för den offentliga tillsynens expertis, och advokat Stefan Lindskog har också knutits till utredningen som expert.

Slutligen har regeringskansliet en stark närvaro i form av Marianne Förander och Karin Hermanrud från Finansdepartementet, Staffan Lind från Justitiedepartementet samt Lena Stridsberg och Margareta Gårdmark-Nylén från Närings- och handelsdepartementet.

Utredningen skall ägna sig åt ett antal ämnen som med litet god vilja kan sägas höra ihop. Ägandet av revisionsbolag var ju den fråga som utlöste själva utredningen. Utredaren skall analysera de problem som finns när det gäller att säkerställa revisorns oberoende och möjligheterna till en effektiv tillsyn vid indirekt ägda byråer.

Begreppet revisionsverksamhet finns med på Revisorsnämndens begäran, och bakgrunden är frågan om det finns anledning att begränsa revisorernas möjligheter att utöva verksamhet som saknar samband med revisionsutövning.

En annan fråga, som ibland felaktigt kopplas ihop med förenlighetsfrågan, är i vilken utsträckning revisorer och deras byråer skall få lämna konsulttjänster åt revisionsklienter.

Slutligen har frågan om godkända revisorers behörighet tagits med på menyn.

Klassiska frågor

Som synes har utredningen fått på sitt bord några av de klassiska principfrågor som debatterats inom kåren själv i något århundrade utan att få någon definitiv lösning.

Regeringsdirektiven slår dock fast att utredningen skall beakta utvecklingen inom EU, en kort anvisning som i sig nog ändå rymmer budskapet att utredningen har en ytterst begränsad frihet att skapa svenska regler som inte harmonierar med reglerna på de marknader som klienterna sedan länge arbetar fritt på.