IASC:s motsvarighet till Redovisningsrådets Akutgrupp, Standing Interpretations Committee (SIC) har publicerat tre uttalanden samt fyra utkast till uttalanden.
Det första uttalandet gäller lagervärdering, närmare bestämt om det är möjligt för ett företag att använda FIFO och LIFO samtidigt för olika delar av ett varulager. SIC har svarat ja på frågan vilket lett till viss kritik. Det normala är nämligen att när IASC tillåter flera alternativ i sina rekommendationer så skall företag välja ett av dessa. I det här fallet anser dock SIC att ett lager kan omfatta delar som skiljer sig så väsentligt åt att det är motiverat med olika värderingsmetoder. Lager av råvaror kan sålunda värderas till LIFO medan färdigvarulager lämpligen värderas till FIFO.
Möjligheten att välja mellan olika alternativ är också temat för det andra uttalandet. Det behandlar aktivering av ränteutgifter. Måste företag som väljer att aktivera ränteutgifter aktivera utgifter för alla tillgångar som uppfyller förutsättningarna för aktivering? Här svarade SIC ja, dvs. gav ett svar som skulle kunna uppfattas som stridande mot svaret på frågan om lagervärdering.
Det tredje uttalande gäller eliminering av vinster mellan ett moderbolag och ett intressebolag. Enligt uttalandet skall en eliminering göras av vinster motsvarande moderbolagets ägarandel. Detta är också nuvarande redovisningspraxis i Sverige.
Kommentarer till IASC senast 31 januari
När det gäller utkasten till uttalandena kan eventuella kommentarer sändas till IASC senast den 31 januari. Två av uttalandena gäller redovisningen av finansiella instrument där det emitterande företaget har ett val att vid förfallotidpunkten leverera antingen aktier eller kontanter.
Det första av dessa gäller instrument där valet mellan aktier och kontanter bestäms av det emitterande företaget. SIC:s bedömning är att instrumentet då skall klassificeras som eget kapital.
Det andra uttalandet gäller instrument där valet är beroende av en extern händelse som företagsledningen inte kan kontrollera. Ett exempel skulle kunna vara en preferensaktie som kan omvandlas till stamaktier för så vitt inte aktiekursen understiger en viss nivå då innehavaren i stället erhåller kontanter. I det här fallet skall instrumentet klassificeras som ett skuldebrev eftersom det finns en risk för att instrumentet måste lösas in med kontanter.
Det tredje uttalandet gäller en fråga som även Akutgruppen behandlat, nämligen redovisningen av utgifter i samband med år 2000. Förslaget till svar sammanfaller med Akutgruppens. Utgifterna skall sålunda kostnadsföras i samband med att utgiften uppkommer, dvs. normalt när arbetet utförs.
Det fjärde uttalandet gäller effekter på grund av övergången till euro. Förslaget är att företagen skall tillämpa IASS 21 (dvs. IASC:s valutarekommendation) på samma sätt som vanligt. Övergången till euron medför alltså inte några undantag från etablerad redovisningspraxis.
Rolf Rundfelt