Seminariet om FARs kvalitetskontroll lockade ungefär 40 deltagare på FAR-dagen. Efter knappt ett års arbete fastställde kvalitetsnämnden den 12 november förra året riklinjerna för kvalitetskontrollanternas arbete.

– Vi har inte varit ute och praktiskt testat ännu, men hoppas att slutsatserna är realistiska, sa Bo Ribers, ordförande i kvalitetsnämnden.

– Det här med kvalitetskontroll är ingen ny modefluga. Redan 1983 gjorde Nackstad-gruppen en utredning i FARs regi, men det var inget de då ville rekommendera.

Bo Ribers inledde seminariet med en kort historik.

– När Jan Johanssons utredning slutrapporterades 1995 ökade farten. Under 1996 tog FAR ett principbeslut och Leif Lundfors ledde genomförandegruppen som skulle ge riktlinjerna.

FARs styrelse tog det slutliga beslutet 1996. Ett beslut som sedan klubbades igenom på årsstämman förra året.

Den 1 mars 1997 lades förutsättningarna för kvalitetskontrollen fast. En kvalitetsnämnd ska leda och övervaka arbetet. Nämnden ska enligt stadgarna ha fyra till sex ledamöter och rekryteras så att de på skäligt sätt representerar FARs ledamöter. Varje ledamot ska ha personlig suppleant. Kvalitetsnämnden är sidoordnad FARs verksamhet i övrigt.

– Jag vill betona att vi i vårt arbete har starkt stöd av FARs kansli. Det finns vattentäta skott mellan styrelsen och kvalitetsnämnden. Styrelsen får exempelvis inte ta del av protokollen.

Kontrollen ska ske vart femte år.

– FAR-ledamöterna måste vart femte år kunna visa att de tillhör en kontrollerad byrå, men man behöver inte ha arbetat där under hela perioden, sa Ribers.

Även krav på kvalitetskontrollanter, styrning/riktlinjer och finansiering slogs fast.

– Finansieringen sker på två sätt. Det arbete som läggs ner i kvalitetsnämnd och kontrollanternas utbildning bekostas av FAR, men den direkta kontrollen finansieras av den kontrollerade byrån.

De uppgifter kvalitetsnämnden hittills arbetat med är bland annat att fastställa riktlinjer för kvalitetskontrollantens arbete, timtaxa, förteckning över kvalitetskontrollanter, riktlinjer för kvalitetskontrollrapportens innehåll, arkiverings- och gallringsordning samt bedömning av inlämnade rapporter och vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av inlämnade rapporter.

– Ett av de lättaste besluten var att fastställa timtaxan (800 kr). Dessutom får kontrollanten resekostnaderna betalda. När det gäller rekryteringen av kontrollanter så fanns ett stort antal intresserade, fler än vi behövde i första stadiet. FAR kommer vid kontroll att föreslå tre personer och sedan är det byråns sak att välja en av dessa.

Den första omgången av utbildningen genomfördes på FARs kansli i november.

Kraven vid rekrytering kvalitetskontrollanter har varit:

  • FAR-ledamot

  • FAR-ledamot i minst tio år

  • FAR-ledamot de senaste tre åren

  • Vara oberoende till kontrollerad byrå

  • Ha erforderlig yrkesverksamhet

  • Iaktta tystnadsplikt

– Samma grundvalar som vid vanlig revision. Kompetens, oberoende och tystnadsplikt, menar Bo Ribers.

Syftet med kvalitetskontrollen ska vara

  • att bedöma om god revisionssed tillämpas

  • att bedöma om god revisorssed tillämpas

  • att utgöra ett stöd för FAR-ledamöterna (och byråerna) i strävan att hålla en hög kvalitet

– Kvalitetskontrollen som ett stöd kan inte nog understrykas. Notera också att kvalitetskontrollen utgår från och fokuserar den lagstadgade revisionen, dock omfattas i princip även andra tjänster.

Metodiken

I första hand är det revisionsbyråns interna kvalitetskontrollsystem som ska bedömas. Nämnden har tagit fram en checklista som skall användas vid genomgången.

– Det är kanske inte alltid görligt, exempelvis på mindre byråer. Men på de byråer som har ett sådant system räcker det att gå igenom detta.Om system saknas eller bedöms otillräckligt ska substansgranskning (dvs. genomgång av enskilda uppdrag) genomföras. Även för denna typ av granskning av kvalitetsnämnden gjort en checklista.

På en enmansbyrå handlar det om två till fyra uppdrag, annars 1–2 uppdrag per auktoriserad revisor.

Om kvalitetskontrollsystemet efter kartläggning bedömts acceptabelt ska kontrollanten verifiera att systemet fungerar på avsett sätt. Ett fungerande kvalitetskontrollsystem utgör dock ingen garanti för att byrån följer god revisionssed och god revisorssed. Och därför är det viktigt att kontrollanten tar del av resultaten från utförd intern kvalitetskontroll och de åtgärder som byrån vidtagit med anledning härav.

– Detta ska leda fram till en ren granskningsrapport som normalt är kort och har tre ”rubriker” – uppdraget, genomförande och uttalande.

Avbryta ett uppdrag

Den granskade byrån kan när som helst avbryta uppdraget. Revisionsbyrån kan göra detta t.ex. för att undvika en ”oren” rapport, men måste då tänka på att man måste ansöka om ny kontroll samt få den utförd före utgången av femårsperioden.

Kontrollanten bör, enligt de riktlinjer som finns för hans arbete, uppmärksamma byrån på denna möjlighet samt vid behov ge råd i frågan.

– Jag tycker det är viktigt att framhålla denna möjlighet. Det är bra att vara tidigt ute, då har man flera år på sig att reparera.

Även FARs föreningsjurist Anders Strömqvist, som deltog i seminariet, betonade denna möjlighet.

– FARs kansliet och nämnden får bara reda på att uppdraget har avbrutits, inte varför. Det är viktigt att utnyttja stödet som en kvalitetskontrollant kan ge. Man kan exempelvis konsultera en kontrollant, men sedan får inte denna utföra själva kontrollen på byrån, menade Strömqvist.

Vad händer om granskningsrapporten ”oren”?

Om granskningsrapporten (uttalandet) är ”orent” ”skall kvalitetsnämnden besluta att byrån skall underkastas ny kvalitetskontroll inom ett år, såvida detta inte är uppenbart obehövligt” (Ordning för FARs kvalitetskontroll, punkt 11).

– Jag vill än en gång påminna om att vara ute i god tid och möjligheten att avbryta uppdraget. Då har man gott om tid för att rätta till de brister som upptäckts.

När det gäller sekretessfrågan får kvalitetskontrollanten, utöver de uppgifter han/hon lämnar i rapporten till kvalitetsnämnden, inte för någon annan än den granskade revisionsbyrån berätta vad man kommit fram till vid kvalitetskontrollen (om inte skyldighet föreligger i lag eller författning).

Avslutningsvis sa Bo Ribers:

– Jag ska inte sticka under stol med att vi är bekrymrade över om hela kåren kommer att vänta till år fyra, men det återstår att se.

Anders Strömqvist berättade att man veckan före FAR-dagen hade fått in den första anmälan från en byrå om att få genomgå kvalitetskontroll.

Ulf Nankler (stående t. v.) ledde ett seminarium om de nya revisorsföreskrifterna och redovisningsjävet, där man även gick igenom och kommenterade de nya reglerna kring t.ex. ägande, praktiktid, medelsförvaltning, dokumentation och försäkringar. Balans återkommer i nästa nummer med en utförligare genomgång av de nya revisorsföreskrifterna där även konsekvenserna för kåren av de nya reglerna kommenteras.

Bengt Holmquist, Åsa Johansson och Lars-Gunnar Larsson