– Advokatens lojalitet skall ligga hos klienten. Ett samarbetsavtal med en organisation där revisionsbyråer ingår kan skapa en intressegemenskap som gör att det inte alltid är klientens bästa som kommer främst. Därför tror jag inte på organiserat samarbete mellan advokater och revisionsbyråer.

Det säger Peter Danowsky, en av delägarna i Danowsky & Partners Advokatbyrå i Stockholm.

Han stöder med andra ord Advokatsamfundets kraftfulla åtgärder mot samarbetet mellan revisionsbyrån KPMG Bohlins och Wahlin Advokatbyrå.

– Samfundet kan kanske uppfattas som konservativt, konstaterar han. Men i det här fallet är dess uppgift just att vara konservativt, både för yrkeskåren som sådan och för den enskilde advokaten.

Advokatsamfundet hade inget val

Egentligen hade Advokatsamfundet inget val enligt Danowsky. En tyst accept av KPMG Bohlins/Wahlin hade antagligen inneburit att andra byråer inlett liknande samarbeten och då hade det varit omöjligt för samfundet att i ett senare läge agera med trovärdighet.

Peter Danowsky talar dessutom av egen erfarenhet. 1996 inledde nämligen advokatbyrån ett samarbete med revisionsbyrån Andersen Worldwide vars idé är att nå utökade marknadsandelar genom att erbjuda kunderna en helhetslösning.

Danowsky & Partners samarbete med Andersen Worldwide upphörde dock efter ett år.

– Vi insåg till en början inte vilka stora jävsproblem ett så nära samarbete kunde skapa, förklarar Peter Danowsky. Men det har varit en nyttig erfarenhet.

– Respekten för advokatens respektive revisorns yrkesroller kräver att vi är på rejält avstånd från varandra, fortsätter han. All form av gemensamt affärsintresse tunnar ut rollerna. Lojaliteten skall riktas mot klienten. Klienten skall alltid kunna veta att han eller hon kan tala med sin revisor om sin advokat och tvärtom. Om det genom samarbete finns ett ömsesidigt beroende mellan revisor och advokat kan lojaliteten mot klienten krakelera.

Exempel på jäv

Han ger några tänkbara exempel på jävssituationer:

  • En advokat är ombud för en spekulant på ett företag som är till försäljning. Företaget som är till salu revideras av den byrå som advokatens byrå har ett samarbete med.

  • En advokat är ombud för den ena av två spekulanter till ett företag som är till försäljning. Revisionsbyrån är rådgivare åt den andra spekulanten.

  • En advokat är ombud i en process. Det visar sig att motpartsbolaget har samarbetsbyrån som revisor.

– Hela tiden kan alltså jävsproblemen dyka upp, konstaterar han. Det blir en svårhanterlig och närmast omöjlig arbetssituation. Rent praktiskt kan det vara svårt att be en klient vänta för att ringa till samarbetspartner för att kontrollera om det finns jäv. Och redan genom att behöva informera andra om att ett visst uppdrag är aktuellt kan skada för klienten uppkomma.

Aldrig tumma på jävsreglerna

För Peter Danowsky är det ett oavvisligt krav att aldrig börja tumma på jävsreglerna.

– Då rycker vi undan den grund som vårt berättigande som advokater vilar på nämligen att en klient alltid skall kunna lita på advokatens integritet, tystnadsplikt och oberoende.

Han ser dessutom andra nackdelar med ett alltför nära samarbete:

– I Sverige finns det få stora advokatbyråer. Majoriteten är medelstora och små firmor. Revisionsbyråerna är större, och blir allt större inte minst genom fusioner. Revisionsbyrån blir den starkare parten i ett samarbete. Det innebär att advokaterna kan hamna i underläge och bli beroende av ett visst ekonomiskt flöde.

Peter Danowsky har också reflekterat över de nätverk av advokatbyråer som växer fram.

– Byråerna vill framstå som stora och erbjuda klienterna många experter på olika områden. Det är ett led i marknadsföringen. För den enskilda advokaten kan självfallet ett utbyte av erfarenheter och utbildning vara attraktivt.

Andra risker

Men även här finns risker:

– Om nätverket verkligen skall fungera som det är tänkt, skall man naturligtvis också kunna byta information med varandra om inkommande och pågående uppdrag, avslutar Peter Danowsky. Detta informationsutbyte kan komma i konflikt med hänsynen till klientens behov av sekretess. Problem kan t.ex. uppstå om en klient är på väg mot obestånd och en av hans leverantörer är klient hos en annan advokat i samma nätverk. Paradoxalt nog kan det faktiskt vara så att ju större advokatbyrån är, i vart fall på en liten marknad som den svenska, desto svårare kan det bli att hantera de grundläggande advokatetiska värdena.

Pär Trehörning