FARs representant i FEE:s miljöarbetsgrupper sammanfattar läget
Medvetenheten om miljö-problemen har ökat påtagligt under de senaste tio åren. Åtgärder initieras, beslutas och genomförs såväl på nationell som på internationell nivå för att förebygga eller minska miljöbelastningen i företag och samhälle. Visionen om det bärkraftiga eller uthålliga kretsloppssamhället får fäste i politik och näringsliv.
Också utvecklingen inom områdena miljöekonomi, miljöredovisning och miljörevision har blivit viktiga i samhälle och näringsliv i takt med att miljöfrågorna blivit prioriterade ekonomiska, sociala och politiska frågeställningar över hela världen. Företag förväntas redovisa sina miljöpolicies och strategier, miljöprogram och resultat mot mätbara mål. Miljörisker och miljöskador skall värderas och redovisas.
Vinner trovärdighet
Företag och kommuner som går före vinner trovärdighet och imagefördelar. Lagstiftningen fångar upp eftersläntrarna. Revisorsprofessionen har en viktig roll att spela såväl inom utvecklingen av miljöekonomin som inom miljöredovisningen och miljörevisionen.
Miljöekonomiområdet behandlar miljökostnader, miljöintäkter, miljöskulder och miljöinvesteringar inom ramen för årsredovisningen, miljöredovisningen och i samband med t.ex. due diligence-uppdrag. Härtill kommer att miljöekonomi i termer av bokföring, intern rapportering och intern kontroll är viktiga inslag för att säkra korrekta underlag för företagsledningars beslut.
Kvaliteten i det interna beslutsunderlaget avgör på samma sätt som inom övriga beslutsområden också kvaliteten avseende beslut som fattas inom miljöområdet såsom t.ex. beslut om miljöinvesteringar, intäkts- och kostnadsberäkningar, process- och produktdesign etc. Införandet av miljöledningssystem enligt Standarden ISO 14001 och EMAS (den europeiska miljöstyrningsförordningen) kan ses som delar i detta ledningsarbete. I framtiden kommer troligen miljöledningssystem att vara integrerade i verksamhetsstyrningssystemen i företagen. Utvecklingen är närmast nödvändig för att säkra kvalitet och kostnadseffektivitet.
Miljöredovisningsområdet omfattar såväl miljöinformation i årsredovisningar som i de fristående miljöredovisningarna. Kravet på redovisning av miljöinformation i årsredovisning har accentuerats genom beslutet om ändringen i årsredovisningslagen som tidigare beskrivits i Balans (nr 12/97). Utvecklingen av de separata miljöredovisningarna från att närmast liknas vid reklamtrycksaker till trovärdiga redovisningar av miljöprestanda är tydlig.
Den första nationella standarden avseende utformning av miljöredovisning som fristående handling är nu framtagen i Tyskland (DIN 33922). Om denna DIN-norm kommer att få samma genomslag för normgivningen avseende miljöredovisning som den brittiska miljöledningssystemstandarden BS 7750 fick för utvecklingen av ISO 14001 och EMAS får framtiden utvisa. Miljöredovisning täcker bl.a. rapportering av policy, miljölednings- och miljöinformationssystem samt miljöprestandaredovisning.
Miljörevisionsområdet är vittomfattande. Enligt miljörevisionsstandarden ISO 14001 – Riktlinjer för miljörevision – Allmänna principer, är miljörevision i korthet en verifieringsprocess för att samla in och utvärdera revisionsbelägg gällande specificerade miljöaktiviteter, företeelser, förhållanden samt miljöledningssystem och göra jämförelser med givna revisionskriterier. I enlighet med den frivillighet som gäller i Sverige för miljöarbetet och dess olika delar kan en organisation själv bestämma vilken omfattning en miljörevision skall ha.
Därför förekommer ett antal olika former av miljörevisioner som var och en har ett mer specifikt syfte såsom t.ex. miljöskuldsrevisioner, överensstämmelserevisioner, produktrevisioner, revisioner av miljöledningsystem, avfalls- och energirevisioner och revisioner av miljöredovisningar samt revision av miljöinformation i årsredovisning. Bland dessa typer av miljörevisioner är ekonomirevisorn primärt involverad i revisionen av årsredovisningens miljöinformation (lag fr.o.m. 1999), i revisionen av den separata miljöredovisningen som fortfarande är frivillig och i miljöskuldsrevisioner eller s.k. miljöduediligence-uppdrag.
Två huvudområden
Tyngdpunkten i arbetet för att skapa medverkan av revisorskåren inom det så viktiga miljöområdet bör enligt FEE (Fédération des Experts Comptables Européens) inriktas på två områden:
att öka insikten om betydelsen av och kunskapen inom områdena miljöekonomi, miljöredovisning och miljörevision
att utveckla revisorns roll att omfatta utökade rådgivnings- och revisionsområden.
Det är viktigt att IFAC (International Federation of Accountants) såväl som FEE och FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) bidrar till utvecklingen av revisorsprofessionen på miljöområdet. Det kan naturligtvis vara svårt för en revisor att utvärdera specifika miljötillstånd, miljöprestanda och miljökonsekvenser men säkert inte svårare att utnyttja experter inom detta område än inom andra specialistområden som revisorn idag rymmer inom sitt ansvars- och yrkesområde. Det är dock viktigt att revisorn besitter nödvändiga kvalifikationer för att rätt kunna analysera och bedöma vilka specialistkompetenser som behöver adderas till gruppen.
I syfte att möta de förväntningar på revisorskåren som här beskrivits driver FEE i en miljöarbetsgrupp, FEE Environmental Task Force, en rad aktiviteter varav en del är slutförda och andra pågår eller helt nyligen initierade. I det följande listas ett antal av de aktiviteter som slutförts. Dokumentationen i dessa aktiviteter kan rekvireras direkt från FEE-sekretariatet i Bryssel.
Dokumentation från FEE/FSR-seminarium: ”Environmental Stewardship and Management: Positioning the Accountancy Profession” (jan. 1995).
FEE-remiss-svar (okt. 1995) till IFAC:s ”Discussion Paper – The Audit Profession and the Environment”.
FEE studie; ”Environmental Accounting, Reporting and Auditing: Survey of Current Activities and Developments within the Accountancy Profession” (dec. 1995).
FEE-remissvar till EU (DGXV) The Accounting Advisory Forum; ”Environmental Issues in Financial Reporting” (feb. 1996).
Forskningsrapport: ”FEE Research Paper on Expert Statements in Environmental Reports” (jan. 1997).
FEE-remissvar (okt. 1997) med anledning av EUs (DGXI) uppdatering av EMAS-förordningen.
FEE-remissvar (okt.1997) till IFAC:s utkast ”The Consideration of Environmental Matters in the Audit of Financial Statements”.
Bland alla pågående aktiviteter inom FEE:s miljöarbetsgrupp kan här särskilt nämnas framtagningen av följande dokument och riktlinjer;
”Towards a General Accepted Framework of Environmental Reporting”.
”FEE Position Paper on a Generally Accepted Standard for the Examination of Environmental Reports”.
”FEE Position on the Audit of Environmental Matters in Financial Statements”.
Miljöarbetsgruppen inom FEE behandlar just nu också ett remissvar till IFAC:s utkast ”Reporting on the Credibility of Information”.
FN:s expertgrupp för internationell standardisering inom revision och redovisning (ISAR) har utarbetat två utkast till vilka miljöarbetsgruppen i FEE också avser att lämna remissvar;
”Integrating Environmental and Financial Performance in External Corporate Reporting”.
”Environmental Financial Accounting. Accounting and Reporting for Environmental Liabilities and Costs within the existing Financial Reporting Framework”.
I det omfattande arbetet kring utveckling av normer, riktlinjer och standarder som nu sker på den internationella arenan är det naturligtvis viktigt att FAR också aktivt deltar. För att tillvarata FARs medlemmars intresse i detta utvecklingsarbete har FAR etablerat en samrådsgrupp för miljöfrågor som är ett viktigt forum för att inte bara följa utan fastmer aktivt delta i utvecklingen i enlighet med FEE:s uttalade ambitioner.
Lars-Olle Larsson är revisionsledare för miljöredovisning i KPMG Miljörevision, ledamot i FARs samrådsgrupp för miljöfrågor, FAR-representant i FEE:s miljöarbetsgrupp, och ordförande i FEE:s arbetsgrupp för utveckling av europeiska riktlinjer för granskning och revision av miljöredovisning. Han medverkade senast i Balans nr 8–9/97