Ny utbildning för framtidens revisorer

Med anledning av den nya revisorslagstiftningen har samrådsgruppen FAR/SRS lagt fram förslag till utbildningsmatriser för revisorsexamen och högre revisorsexamen. Förslaget, som presenterats för Revisorsnämnden, beskrivs här av Anders Lundberg och Gunnar Sandsten.

Det kan knappast ha undgått någon inom revisionsbranschen att vi numera inom område för område successivt anpassar oss till EUs olika regelsystem, så också inom regelsystemet för revisorer. Ett exempel på detta är den nya revisorslagstiftningen, som trädde i kraft den 1 juli 1995 och som bl.a. föreskriver att den teoretiska och praktiska utbildningen för godkännande och auktorisation som revisor skall följas av en offentlig examen i den statliga myndigheten Revisorsnämndens regi; revisorsexamen för godkännande och högre revisorsexamen för auktorisation.

Som komplement och praktisk vägledning gav Revisorsnämnden i oktober 1997 ut ”Föreskrifter om utbildning och prov” som behandlar vad som fordras i form av teoretisk och praktisk utbildning för att få avlägga revisorsexamen respektive högre revisorsexamen. Vidare behandlas även praktiska frågor kring proven. Utländska utbildningar behandlas inte i denna artikel. Systemskiftet innebär i korthet följande förändringar.

Revisorsexamen

För att få avlägga prov för revisorsexamen fordras utbildning vid svenskt universitet eller högskola som omfattar minst 120 poäng i ämnena företagsekonomi, juridik, ADB, nationalekonomi, statistik och matematik. Vidare skall ingå en uppsats på nivån över 40 poäng i valfritt ämne. (Fullständig uppställning nedan.)

Den praktiska utbildningen skall pågå i minst tre år och följa ett utbildningsprogram, gärna nedbrutet på individnivå och med uppföljning av en kvalificerad medarbetare. Med praktisk utbildning avses å ena sidan kurser, seminarier, temadagar, självstudier m.m., och å andra sidan den praktiska tillämpningen. För att få bästa möjliga bestående inlärning är det viktigt att i så stor utsträckning som möjligt tidsmässigt koppla den praktiska träningen med kunskaper erhållna i kurser.

Utbildningen skall vara allsidigt sammansatt och ge kunskap om revision i olika branscher. Vidare skall alla revisionens faser ingå – planering, utförande och rapportering men också kvalificerad utredning. Särskild vikt skall läggas vid en revisors bedömningar och slutsatser samt de etiska regler som en revisor måste iaktta vid revisionsarbetet.

Utbildningen skall omfatta minst 1.500 timmar revision varav huvuddelen skall utgöras av revision av aktiebolag.

Högre revisorsexamen

För att få avlägga prov för högre revisorsexamen fordras teoretisk utbildning vid svenskt universitet eller högskola motsvarande minst 160 poäng. Av dessa skall minst 120 poäng fördelas på samma sätt som för revisorsexamen. Övriga 40 poäng får inhämtas inom valfria ämnesområden

För den praktiska utbildningen gäller utbildning i revisorsyrket i minst tre år, liksom för revisorsexamen. Härutöver krävs ytterligare två års utbildning om minst 1.000 timmar revision, varav mer än 500 timmar skall omfatta kvalificerad medverkan vid revision av företag som på grund av sin storlek eller av annan anledning är svåra att revidera.

Prov för revisorsexamen och högre revisorsexamen

Prov anordnas två gånger om året, i juni och i november. Orter och datum fastställs i januari för ett år i sänder. Första provtillfället planeras ske under juni 1998. Ansökan om prov för revisorsexamen och högre revisorsexamen skall göras på ett särskilt ansökningsformulär och skall vara Revisorsnämnden tillhanda senast 1 april respektive 1 september.

I oktober 1997 gav Revisorsnämnden ut ”Information om prov för revisorsexamen och högre revisorsexamen” för att informera om proven och ge erforderlig vägledning till dem som avser att genomföra proven som ett led i ansökan om godkännande eller auktorisation. Där anges som syfte med proven att dessa skall säkerställa att revisorn har tillräckliga teoretiska kunskaper för att utföra lagstadgad revision och förmåga att i praktiken tillämpa sådana kunskaper. Högre revisorsexamen skall härutöver säkerställa att revisorn har teoretiska kunskaper och förmåga att i praktiken tillämpa dessa kunskaper i företag som på grund av sin storlek eller av annan anledning är svåra att revidera. Vad som skall prövas är förmågan att praktiskt tillämpa de kunskaper som behövs för att utföra revision.

Proven inriktas därför på för en yrkesutövande revisor nödvändiga kunskaper inom centrala områden med uppgifter som påminner om situationer som en revisor kan ställas inför. De olika ämnesområdena integreras i varandra.

Mot bakgrund av de krav på teoretisk utbildning som anges i revisorsförordningen avser proven att i första hand täcka ämnesområdena:

• Revision

• Redovisning

• Revisorsrollen

• Handelsrätt

• Beskattningsrätt

• Informationsteknik

Andra ämnesområden som kan förekomma är:

• Ekonomisk analys

• Företagsvärdering

• Finansiering

• Nationalekonomi

I högre revisorsexamen prövas förmågan att i praktiken tillämpa kunskaper i företag som på grund av sin storlek eller av annan anledning är svåra att revidera. Detta leder till att provet även täcker situationer som är mer komplexa och som därigenom ofta inrymmer förhöjd revisionsrisk, exempelvis:

• utsatt affärsmässigt och svårbedömt ekonomiskt läge som vid bortfall av produkter och marknader eller väsentliga tvister

• komplicerade redovisningsfrågor och publika bolags externa rapportering

• komplicerade organisatoriska förhållanden som koncernstruktur och internationella faktorer eller förändringar (eller behov av förändringar) i organisationen

• komplicerade affärsförhållanden som prisberäkningsgrunder eller andra kalkylfrågor och finansieringsförhållanden eller avtal med kunder eller leverantörer

• komplexa och svårbedömda administrativa rutiner och system

• bristfällig kontrollmiljö som vid lågt kontrollmedvetande eller bristande förutsättningar för intern kontroll

Matriserna

Med anledning av den nya revisorslagstiftningen tillsatte Samrådsgruppen FAR/SRS en arbetsgrupp med uppgift att bl.a. konstruera två utbildningsmatriser, en över tre år som leder till revisorsexamen, den andra för ytterligare utbildning i två år och som leder till högre revisorsexamen. Förslaget till utbildningsmatriser som det föreligger nu har utarbetats i nära samarbete med FARs och SRS:s utbildningskommittéer och presenterats för Revisorsnämnden. (Fullständigt förslag nedan.)

I jämförelse med tidigare matriser innebär förslaget två väsentliga förändringar. Enligt den nya ordningen är en revisor behörig att revidera företag efter tre års praktisk utbildning och avklarat prov för revisorsexamen. Utbildning i form av kurser, seminarier etc. som tidigare fördelades på fem år skall nu anpassas till en praktisk utbildningstid om minst tre år. Detta har fått till konsekvens ett utökat antal utbildningstimmar per år jämfört med tidigare rekommenderade 80 timmar per år.

Den andra förändringen har att göra med vilka ämnesområden som proven till revisorsexamen och högre revisorsexamen avser att täcka. Revisorsnämnden har för respektive ämnesområde specificerat vad som kan ingå. Nedan redovisas dessa: