Årets Finforum – arrangerat av FAR, OM Stockholmsbörsen och SNS – öppnades av Bengt Rydén (som tidigare under olika perioder varit chef för såväl börsen som SNS).

Arrangemanget som hölls den 6 oktober i IVA:s lokaler i Stockholm hade samlat omkring 200 anmälningar och huvudtemat handlade om ”börsbolagens förberedelser inför redovisning och notering i euro”.

– Vi hoppas att självregleringen kommer att gälla i Europa, liksom här i Sverige, sa Bengt Rydén bl.a. i sitt inledningstal.

– Redovisningsrådets rekommendationer och kopplingen till noteringsavtalet (det heter så även på börsens A-lista numera) är det instrument med vilket vi sätter tänder i normeringsverksamheten, sa Rydén vidare.

Inom ramen för Finforum presenteras numera även pristagarna i tävlingen om Bästa redovisningen.

Karel van Hulle är ansvarig för redovisningsfrågor i EU-kommissionen, i det direktorat som tidigare kallades DG XV, men som efter Romano Prodis tillträde bytt namn till Internal Market Department. (”Prodi har tagit bort alla våra siffror ...”)

Han inledde med att påpeka att EU liksom många andra nu väntar på när och hur tillsynsorganens organisation IOSCO ska erkänna de internationella redovisningsreglerna (IAS).

– Nu handlar det ju inte längre om att skriva under (endorsement) utan snarare om att erkänna (recognition), påpekade van Hulle, som också sa att man väntade nästan lika mycket på IASC:s nya struktur.

Efter det gjorde han en historisk och regional genomgång av utvecklingen för den europeiska redovisningen och dess harmonisering/internationalisering. En utveckling som idag handlar mycket om IAS och de amerikanska reglerna, US GAAP.

– I vår handlingsplan ville vi att alla noterade företag i Europa skulle följa IAS, betonade van Hulle. Men det mötte motstånd från vissa länder.

Han listade några av problemen:

  1. Vad händer när IAS strider mot EU-direktiven?

  2. Kan man ha nationella redovisningsregler också?

  3. Tycker vi om alla IAS?

  4. Kan Europa lägga framtiden i IASC:s händer utan att kunna kontrollera utvecklingen?

  5. US GAAP. Vissa företag älskar de reglerna. Ska vi tillåta dem i Europa? Ska vi kräva att USA-företag i Europa använder IAS?

– Det här är sådant som diskuteras nu, sa han. I början av år 2000 kommer det en rapport.

– Europa ska inte ha egna regler för deras egen skull, betonade van Hulle avslutningsvis, men vi måste vara med och diskutera.

Samtalsledaren Peter Malmqvist undrade till slut:

– Om fem år – är det då IAS eller US GAAP som gäller i Europa?

– US GAAP hör inte hemma i Europa, svarade EUs redovisningsansvarige. Vi vill ha true and fair override (även om inte alla i ert land vill det) och vi vill inte ha detaljerade regler.

Bengt Holmquist och Åsa Johansson