Inom G4+1-gruppen, dvs. normgivarna i USA, Kanada, Storbritannien, Australien och IASC, har man en längre tid diskuterat hur resultatredovisningen kan förbättras. Uppfattningen inom gruppen har varit dels att den nya rapporten som visar förändringen i det egna kapitalet inte blev så lyckad som tänkt, dels att det finns ett missnöje både bland läsare av finansiella rapporter och företag över att det inte finns ett resultatbegrepp som är mer användbart för att bedöma företagets utveckling.

Diskussionen har lett medlemmarna till slutsatsen att man skall arbeta för att samla alla resultatposter i en rapport med beteckningen Statement of Financial Performance och att man i den rapporten skall skilja mellan rörelseresultat, finansiella poster och övrigt.

Den här rapporten skulle kunna få följande utseende:

Rörelsen

Intäkter

Kostnader för sålda varor

Övriga kostnader

Rörelseresultat

Finansiella poster

Finansiellt netto

Vinster och förluster på finansiella instrument

Resultat före skatt

Skatt

Resultat efter skatt

Övriga intäkter och kostnader

Resultat från avveckling av verksamheter

Resultat från försäljning av anläggningstillgångar i rörelsen

Omvärdering av anläggningstillgångar

Kursdifferenser vid omräkning av utländska dotterbolag

Övriga intäkter och kostnader före skatt

Skatt

Övriga intäkter och kostnader efter skatt

Summa: Förändring i eget kapital utan hänsyn till betalningar till eller från ägare

Det är lätt att förstå vad gruppen vill uppnå. De två första kategorierna motsvarar i stort sett vad som redovisas i nuvarande resultaträkningar. Den tredje kategorin är en blandning av vad som för närvarande redovisas direkt mot det egna kapitalet, dvs. kursdifferenser vid omräkning av utländska dotterbolag och omvärderingar (uppskrivningar) av värdet på anläggningstillgångar. Resultat från avveckling av verksamheter och från försäljningar av anläggningstillgångar är vad britterna numera redovisar efter rörelseresultatet men inom ramen för resultat från ordinarie verksamhet, dvs. typiska exempel på ”exceptionella” eller ”jämförelsestörande” poster.

Förslaget att de här båda senare posterna inte skall ingå i rörelseresultatet kommer antagligen att tas emot positivt av de flesta. Ett mindre problem uppkommer i företag som handlar med anläggningstillgångar, exempelvis fastighetsföretag och rederier. I rapporten föreslås dock att sådana företag kan redovisa de resultat som uppkommer vid försäljning som en del av rörelseresultatet.

Ett större problem är antagligen att det även fortsättningsvis kommer att ingå ett stort antal poster i rörelseresultatet som också kan betecknas som exceptionella eller av engångskaraktär. Det kan gälla större valutaförluster, skadestånd etc. Gruppens slutsats är att:

”Information om väsentliga händelser eller transaktioner som knappast kommer att upprepas är uppenbarligen av värde för läsarna av finansiella rapporter när de gör prognoser över framtida kassaflöden. Det skulle också vara svårt, om inte omöjligt, att hindra tilläggsinformation om den här typen av poster i resultaträkningen.

Att klumpa ihop poster av det här slaget i en grupp under rubriken ”exceptional items” antyder emellertid att de här posterna har mer gemensamt inbördes än med de övriga intäkts- och kostnadsposter som de är relaterade till (line items to which they relate). Med tanke på det stora antal händelser och transaktioner som kan ge upphov till exceptionella poster är det osannolikt. En särskild rad för exceptionella poster ger inte heller läsaren någon vägledning om karaktären av de poster som redovisas och kan leda till att läsarna fäster för stor uppmärksamhet vid resultatet före de exceptionella posterna”.

Som exempel nämns omstruktureringskostnader som, åtminstone till den del de består av avgångsvederlag, skall redovisas som en del av personalkostnaderna.

Ytterligare punkter som diskuteras i gruppens rapport gäller redovisning av effekter av förändringar i koncernens sammansättning. Rekommendationen här är att företag skall göra en åtskillnad mellan kvarvarande verksamheter och verksamheter under avveckling i linje med IAS 35, Avveckling av verksamheter. Ett svenskt utkast till rekommendation baserad på IAS 35 har gått ut under hösten. Vidare föreslås att information skall lämnas som gör det möjligt att bedöma effekten av företagsförvärv.

Slutligen tar rapporten upp frågan om ”recycling”. Begreppet syftar på att en resultatpost kan redovisas mer än en gång. Ett svenskt exempel är kursdifferenser hänförliga till utländska dotterbolag. Dessa skall enligt RR 8 redovisas direkt i det egna kapitalet när de uppkommer. När dotterbolaget säljs skall den ackumulerade differensen föras över till resultaträkningen och alltså leda till en större eller mindre realisationsvinst.

Rolf Rundfelt