Innehåll

Balans nr 10 1999

Internationellt: Jord- och skogsbruk

IASC har i augusti publicerat ett utkast till rekommendation om Agriculture, E65. I utkastet föreslås regler för redovisning av ”biologiska tillgångar”. Därmed avses levande djur och växter inklusive de produkter som uppkommer när djur slaktas och växter skördas. Exempel som ges i utkastet till rekommendation är får – ull men inte garn, skog – timmerstockar men inte trävaror, äppelträd – äpplen men inte äppeljuice osv.

Det centrala förslaget i utkastet är att alla biologiska tillgångar skall värderas till verkligt värde. Enligt IASC:s uppfattning ger verkliga värden ett bättre mått på utvecklingen i företag som bedriver exempelvis skogsbruk anskaffningsvärdemodellen där vinsterna kommer fram först vid ”realisering”, dvs. avverkningen.

Den kritiska frågan gäller om det är möjligt att fastställa ett verkligt värde som är tillräckligt tillförlitligt för att möta det krav som ställs i Föreställningsramen (IASC:s Conceptual Frame-work) på tillförlitlighet. Tillförlitlighet brukar ju uppfattas som den kanske viktigaste egenskapen vid värdering. Svaret beror på om man ser på vad som i utkastet kallas för ”biologisk transformering”, dvs. djur och växter som växer, eller de färdiga produkterna. För de senare gäller att det i allmänhet finns en aktiv marknad och följaktligen marknadspriser som kan användas som mått på verkligt värde.

Även för växande djur och växter utgår emellertid utkastet från att det går att fastställa ett verkligt värde. Metoder som nämns i utkastet är nuvärdesberäkning av de kassaflöden som kan väntas erhållas vid slakt/skörd eller uppskattade nettoförsäljningsvärden. I undantagsfall kan det verkliga värdet approximeras med kostnaden. Exempel som nämns är höstsäd när värderingstidpunkten infaller under vintern eller ungskog.

Ett problem som utkastet pekar på är att det ibland är svårt att skilja mellan den biologiska tillgången och marken som den växer på. Växande skog är återigen ett exempel. Problemet har sin grund i att värderingen till verkligt värde inte gäller för marken. I den mån som en värdering görs av skogsfastigheten som helhet måste alltså en uppdelning göras mellan växande skog och mark för att uppfylla kraven i rekommendationen.

Alla värdeförändringar skall redovisas över resultaträkningen. I utkastet rekommenderas att företag gör en åtskillnad mellan värdeförändringar som beror på tillväxt respektive på ändrade priser. Detta är dock inget krav. Vidare skall företag i not förklara i vad mån som förändringen mellan in- och utgående balans beror på tillväxt, inköp, avverkning osv.

Rekommendationen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. Eventuella synpunkter på utkastet skall framföras till IASC senast den 31 januari år 2000. Samtidigt med remissomgången har IASC inlett arbetet på att genomföra en test i ett antal företag för att försäkra sig om att förslagen i rekommendationen går att tillämpa i praktiken.

I Sverige är det framför allt skogsföretagen som berörs av utkastet. Inom producentkooperationen finns också exempel på verksamheter som kommer att påverkas, exempelvis Kronfågel. Utan en ändring av årsredovisningslagen kommer dock påverkan enbart gälla de företag som avger en kompletterande redovisning enligt IAS. Även om utkastet till rekommendation skulle antas av IASC kommer alltså inte Redovisningsrådet att kunna ge ut en motsvarande svensk rekommendation. Möjligen kan man dock tänka sig att Rådet ger ut en rekommendation där man föreskriver att uppgifter om verkliga värden skall lämnas i notform. Huruvida en förändring av årsredovisningslagen sen är sannolik beror i hög grad på om EU-kommissionen kommer att ändra sitt regelverk. Diskussioner om en översyn av regelverket har inletts men kommer rimligen att ta många år.

Det grundläggande synsättet i utkastet till rekommendation om Agriculture sammanfaller med det som gäller ett annat utkast nämligen E64 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter. Man kan också peka på IAS 39 som behandlar redovisning av finansiella instrument. Gemensamt för dessa är betoningen av verkliga värden som mer användbara för läsarna av finansiella rapporter. Den här uppfattningen finns hos en majoritet av IASC:s styrelsemedlemmar. Mycket talar därför för att förslagen i både E64, Förvaltningsfastigheter, och E65, Agriculture, kommer att antas.

Rolf Rundfelt

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...