Balans nr 11 1999

Internationellt: Tre nya utkast från SIC

SIC 19. Reporting currency – Hyperinflationary Economies

IAS 29 behandlar redovisningen i höginflationsländer. För att en sådan redovisning skall bli meningsfull krävs någon form av inflationsomräkning. Om en internationell koncern har dotterbolag i höginflationsländer har kravet i IAS 29 uppfattats som att moderbolaget måste använda balansdagens kurs på den inflationsjusterade balansräkningen. Detta uttrycks ibland som ”restate – translate”.

Den amerikanska rekommendationen FAS 52 föreskriver i stället att man skall upprätta dotterbolagets balansräkning i en så kallad funktionell valuta, exempelvis dollar. I SIC 19 (Standing Interpretations Committee SIC) sägs att det inte finns någon motsättning mellan de här båda metoderna. Även om det normala torde vara att dotterbolag i höginflationsländer upprättar sin redovisning i den lokala valutan så är det inget som hindrar att bolaget använder en annan valuta i den redovisning som ligger till grund för upprättande av koncernredovisningen.

RR 8, Redovisningsrådets rekommendation om redovisning av effekter av ändrade valutakurser, tillåter båda metoderna ovan. Det beskrivs i en bilaga som en avvikelse. Om SIC:s utkast antas behöver alltså de svenska företag som använder exempelvis dollar som funktionell valuta i höginflationsländer och som tillämpar IAS, inte längre peka ut detta som en avvikelse.

SIC 20. Equity Accounting Method – Recognition of Losses

Förslaget till uttalande klargör att om ett intressebolag redovisar förlust så skall ägarbolaget redovisa sin andel av förlusterna så länge kapitalandelen är positiv.Ett ägarbolag redovisar ytterligare förluster endast om det har ett åtagande att svara för intressebolagets förpliktelser. Förslaget till uttalande överensstämmer med rådande praxis i Sverige.

SIC 21. Income Taxes – Omnibus

Rubriceringen av förslaget till uttalande förklaras av att SIC förutser ett antal tolkningsuttalanden som rör IAS 12, Income Taxes. Den aktuella frågan gäller beräkningen av uppskjuten skatt för en tillgång som skrivits upp och om det finns en skillnad om tillgången är föremål för avskrivning eller ej. Exempel skulle kunna vara om ett företag skrivit upp värdet på en fastighet där uppskrivningen avser såväl byggnaden som marken. SIC:s förslag till uttalande utgår ifrån att det inte finns någon skillnad. En uppskjuten skatt skall alltså redovisas i båda fallen förutsatt att den framtida återvinningen av tillgångens redovisade värde är skattepliktig (vilket normalt torde vara fallet i Sverige).

Rolf Rundfelt