Innehåll

Balans nr 12 1999

Språk och ospråk: De som eller dem som – överlever objektsformen?

Språket förändras över tiden. I fornsvenskan hade vi rikt förgrenade böjningsmönster med olika kasusformer. I stark böjning hade adjektivet lang (lång) formen langum i dativ och langan i ackusativ. Numera har vi bara kvar sådana ändelser i fasta uttryck som i sinom tid och i ljusan låga.

Ibland kan man datera en formförändring till ett beslut, t.ex. när TT 1945 övergav pluralformerna av verben efter en rekommendation av Nämnden för svensk språkvård. Men vanligtvis ändras språket spontant och gradvis. Ibland vinner talspråksformer sakta terräng i skriftspråket.

Valet mellan de och dem efter preposition är inte längre självklart i skriftspråket, t.ex. i meningen Rektorn hade långa överläggningar med [de/dem] som ville lägga om schemat. Exemplet är hämtat ur Svenska Akademiens nya grammatik. Det är inte svårt att hitta exempel med formen de i denna position i moderna texter. Allt färre läsare reagerar förmodligen på detta språkbruk i en mening som Många av de som söker sig till revisionsbyråerna gör det för att få möjlighet att arbeta i utlandet.

I den traditionella modersmålsundervisningen fick man lära sig att efter en preposition (i det här fallet av) har vi s.k. objektsform, dvs. dem och inte de. Men det har alltså blivit allt vanligare att i stället skriva de som i den här positionen. En förklaring skulle kunna vara att de som alltmer har kommit att betraktas som ett fast och oböjligt uttryck. En annan förklaring är att de flesta av oss inte gör någon skillnad i talspråket utan använder en enda form, dom. Något som talar för talspråkshypotesen är att vi nog aldrig skulle säga För vi som gått i skolan på 80-talet är det självklart att ... utan För oss som gått i skolan ...

Vad säger nu Svenska Akademiens grammatik om detta?

”När självständigt de står som korrelat till relativ bisats används inte sällan nominativform efter preposition (liksom i funktionen som objekt). Språkbruket anses av många språkvårdare som felaktigt.” – – – ”I ledigt skriftspråk använder vissa språkbrukare ofta de ... när ordet är korrelat till en relativ bisats: Han gör affärer med de som kommer till honom.”

Det finns alltså än så länge vissa reservationer kring detta sätt att skriva. Det är inte alla språkbrukare som skriver så, och många språkvårdare betraktar språkbruket som felaktigt. En klok regel är då att skriva så, att mottagaren inte störs i sin läsning. Än så länge är man uppenbarligen på den säkra sidan om man skriver dem som efter en preposition. Men skribenten kan välja med hänsyn till stilnivån. Framtiden får utvisa om denna kasusböjning kommer att överleva.

Janet Gardell är språkkonsult och arbetar bl.a. med olika språkvårdsfrågor åt FAR. Hon tar gärna emot synpunkter och reaktioner, t.ex. via e-post till jlj.gardell@swipnet.se.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...