Innehåll

Kassaskåpet dök upp på marknaden under 1860-talet. Det blev genast en hård kamp mellan konkurrerande företag. På världsutställningen i Paris 1867 vann den amerikanska firman Herring 15 000 francs genom att öppna den engelska konkurrentens skåp på fyra timmar.

Inget brandskydd

Nackdelen med de äldre kassakistorna var att de inte gav något skydd vid brand. Kring sekelskiftet 1800 började därfören snabb utveckling i riktning mot skapandet av både brand- och stöldsäkra utrymmen för bevarandet av värdeföremål.

De första kassaskåpen dök upp på den amerikanska marknaden under 1800-talets andra hälft. Vid den här tidpunkten installerades de första kassafacksavdelningarna i Sverige. Det var eleganta förvaringsutrymmen där kassafacksdörrarnas nummer utformades i t ex guld med skuggkanter i ljusblått och vacker mässingsornamentik. När det gäller vackra utsmyckningar har utvecklingen onekligen gått bakåt. Det vet alla som abonnerat på ett bankfack.

Man brukar räkna 1860-talet som det decennium då kassaskåpstekniken fick sitt genombrott. Fabrikanterna började nu att undvika fogar i skåpens hölje, övergick från gjutna till smidda konstruktioner och förbättrade låsen. På världsutställningen i Paris 1867 uppträdde den amerikanska firman Herring och det engelska företaget Chatwood med var sin kassaskåpsmodell.

När de båda tillverkarna konfronterades med varandra slog de vad om 15 000 francs, som skulle tillfalla den av dem båda som först kunde öppna den andres utställda skåp och uttaga ett der inlagdt föremål, som det heter i de samtida pressreferaten av kampen här i Sverige. De bägge företagen kom överens om vilka redskap som skulle få användas och hur många medhjälpare de fick ha, men i övrigt hade de full frihet.

Det tog amerikanerna fyra timmar att öppna det engelska skåpet och engelsmännen fick se sig besegrade. Att det var Herrings som sålde flest kassaskåp under världsutställningen råder det ingen tvekan om.

Låsen viktiga

Låskonstruktionerna var naturligtvis av största betydelse. I början av 1850-talet skapades sifferkombinationslåset. Det var amerikanen James Sargent som försåg kassaskåpslåset med flera roterande skivor, som på samma sätt som i ett tillhållarlås skulle ställas in på samma nivå, men inte med hjälp av mönstret på ett nyckelax utan istället en sifferkod. Skivorna i kombinationslåset kunde kopplas samman i miljoner lägen och kombinationer. Argumentet vid försäljning var att koden var betydligt svårare att stjäla jämfört med en nyckel.

Redan på 1400-talet konstruerade en italiensk låssmed en föregångare till kombinationslåset. Det var ett lås av hänglåstyp, där ett antal ringar måste vridas sinsemellan, tills de bokstäver varmed de var försedda bildade ett kodord – då först kunde låset öppnas.

Ungefär samtidigt med kombinationsåset lanserades tidlåset. Återigen var det James Sargent som låg bakom konstruktionen. Nu kunde man helt spärra kassavalven under nätter och helgdagar, dvs. när bankerna var stängda och obevakade.

Jan Thuresson är frilansjournalist.

Detta är den sista i en serie korta artiklar som beskriver hur vi genom historien skyddat våra dyrbarheter.