– Konsultverksamheten inom revisorsyrket har alltid funnits och ingått som en naturlig del i arbetet. Den intressanta frågan är om expertisen ska hämtas internt eller externt. Ju närmare experten finns inom den egna byrån, desto svårare är det att vara oberoende.
Det säger Håkan Björklund, auktoriserad revisor och huvudägare av Björklund Revisionsbyrå AB i vackra sekelskifteslokaler på Östermalm i Stockholm.
I sin presentation över företaget nämner byrån att kompetens förutom revision finns inom ”områdena skatter, företagsöverlåtelser, finansiella rekonstruktioner, konkursutredningar och koncernredovisning”. Drygt 70 procent av omsättningen omfattar revision, resten fördelas på skatterådgivning och övrig konsultation. Klienterna kommer från mindre och medelstora företag samt organisationer inom de flesta branscher.
Använder fristående rådgivare och experter
– Till uppdrag och frågor som ligger utanför vår kompetens använder vi alltid rådgivare och experter som är helt fristående från oss, förklarar Håkan Björklund. Min uppfattning är att jag sätter mig själv i en onödigt svår situation om jag skulle granska en utredning eller värdering som är gjord av kolleger inom samma företag. Jag tror att man omedvetet skyddar sin egen organisation och det underlättar varken försvaret av oberoendet eller en objektiv och kritisk granskning.
Håkan Björklund har arbetat som revisor i drygt 30 år, först på Öhrlings, därefter på Tönnerviksgruppen innan han bildade eget 1980.
Byrån har sammanlagt 30 anställda med åtta auktoriserade revisorer och omsätter runt 20 miljoner om året. Det gör byrån till medelstor inom branschen.
– Ändå omsätter vi bara en mycket liten del av vad exempelvis Öhrlings gör, förklarar han. Det är nog få branscher som har så stora skillnader i ekonomiskt flöde och arbetsförutsättningar som vår.
Konsultrollen är inte ny
Rollen som konsult är inte ny, den har alltid funnits där.
– Rådgivarfunktionen växer under arbetets gång och därför vore det närmast onaturligt att vägra svara på vissa frågor från klienten. Jag är ett bollplank för klienten.
Konsultrollen är idag inte lika tydligt knuten till en enda person, den så kallade allvetande revisorn, som förut. Nu finns kunskaperna inom ett team, en mängd olika personer som är specialiserade på olika frågor och som står till revisorns och klientens förfogande.
– Det är nödvändigt eftersom såväl företagets egen inre tillvaro som världen utanför har blivit mer komplicerad och där besluten kan få mer omfattande konsekvenser. Det kräver sakkunskap som omöjligen kan rymmas i en enda person.
Björklund Revisionsbyrå är därför svensk medlem i Accountants Global Network (AGN) ett nätverk med medlemmar i över 120 länder. Via detta nätverk kan man hjälpa varandra med utredningar, information och rådgivning om respektive lands lagstiftning med mera.
Den utvidgade konsultverksamheten har utvecklats ur revisionen. Denna är ett slags dörröppnare för byråernas breddning av verksamheten.
De vill naturligtvis tjäna pengar”
– Anledningen till att de stora byråerna skapar egna konsultavdelningar är naturligtvis att de vill tjäna pengar. Konsulterna kan ta så mycket mer betalt. Och jag vill hävda att utvecklingen av konsultverksamheten på revisionsbyråerna beror lika mycket på ett faktiskt behov på grund av en mer komplicerad företagsvärld, som ett skapat behov av byråerna som vill bredda sin verksamhet.
Det innebär i sin tur en risk att klienterna inte riktigt vet vad man betalar för:
– Klienterna är ytterst kostnadsmedvetna när det gäller den klassiska revisionen vid stora uppdrag. Där finns en stark prispress. Däremot är klienterna villiga att betala höga konsultkostnader.
Förutom att klienten inte alltid fullt ut kan bedöma om rådgivningen är kostnadseffektiv, finns ett allvarligt problem som kan ge revisorn åtminstone ett moraliskt jäv.
– Det blir farligt om klienten själv inte har tillräcklig kompetens att avgöra det materiella innehållet i en rådgivning, och än värre om han eller hon inte ens förstår vad experten föreslår.
Ett problem som kan drabba även revisorn på både stora och små byråer.
– Det kan uppstå situationer där revisorn själv inte fullt ut kan bedöma eller värdera ett utlåtande från en expert. Ett sätt för mig att råda bot på detta är att låta en annan expert göra samma undersökning. Kommer denne till samma eller liknande resultat som den första experten, då kan såväl jag som min klient utgå från att utlåtandet är riktigt.
Håkan Björklund kan inte förstå inställningen från de stora byråerna att det är viktigt att expertisen finns inom den egna byrån för att höja kvalitén, utom att man tjänar pengar på det.
– Det finns en risk att revisorer på stora byråer begär in råd från de egna specialisterna, inte för att frågeställningen är så komplicerad utan för att hålla sina anställda experter sysselsatta.
Större krav på social kompetens
Förutom att revisors-/konsultrollen förskjutits från person till en grupp av personer, ställer den allt större krav på social kompetens menar Håkan Björklund.
– Revisionen har blivit en mer och mer utåtriktad verksamhet som ställer stora krav på förmågan att kommunicera. Det gäller att bygga upp och bibehålla ett ömsesidigt förtroende mellan klient och revisor.
Som framgått av tidigare nummer av Balans har FAR föreslagit att i framtiden låta vissa byråanställda experter och andra konsulter bli ledamöter av organisationen. Håkan Björklund är inte helt tillfreds med den breddningen av sin förening:
Risk att FAR kan bli klubb för inbördes beundran”
– Det finns en risk att FAR kan bli en klubb för inbördes beundran för de stora byråerna. Vi medelstora och mindre har redan nu svårt att göra vår röst hörd. Tar man in experter och andra konsulter, ökar de stora byråernas makt ytterligare.
Av samma anledning är han skeptisk till samgåendet mellan Svenska Revisorsamfundet SRS och FAR.
– Det är tråkigt att konkurrensen mellan FAR och SRS försvinner. Det kan bli lite för koncentrerat med en enda förening.
Bengt Holmquist, intervjuer av Pär Trehörning