Den nya bokföringslagen har medfört förändringar på flera områden, inte minst inom koncernredovisningsområdet. Göran Johansson undrar om koncernredovisningen möjligen har spelat ut sin roll? Han utvecklar här sina tankegångar och visar också på några exempel.
Från och med den 1 januari 2000 gäller en ny bokföringslag. Den nya lagen för med sig en rad förändringar, bland annat inom koncernredovisningsområdet. Vilka är förändringarna? Varför har de införts?
Är det rent av så att koncernredovisningen spelat ut sin roll och inte längre täcker de behov som funnits?
Förändringar i koncernredovisningen – koncernförhållande
Först och främst, definitionen av ett koncernförhållande har inte ändrats, dvs. enligt årsredovisningslagen (ÅRL) är ett företag moderföretag och en juridisk person dotterföretag om företaget äger mer än hälften av rösterna i den juridiska personen. (Till denna huvudregel finns sedan ytterligare regler som kan innebära att ett koncernförhållande råder – se ÅRL 1 kap. 4 §).
Krav på att upprätta koncernredovisning
I stället kommer en stor nyhet då det gäller kravet på att upprätta koncernredovisning. Vissa företag behöver nämligen inte längre upprätta koncernredovisning. Vi kan tänka oss ett exempel:
AB 1 äger samtliga aktier i AB 2.
Totalt antal anställda i de båda företagen är 7. De båda bolagens tillgångar har ett värde av 20 miljoner kronor, skulderna uppgår till 15 miljoner kronor, dvs. eget kapital uppgår till 5 miljoner kronor.
Inget av företagen är noterat på fondbörs eller dylikt.
Den här koncernen omfattas av de nya regler som säger, att ett moderföretag behöver inte upprätta koncernredovisning om
antalet anställda i medeltal är högst 10, och
nettovärdet av koncernföretagens tillgångar uppgår till högst 24 miljoner sek. (ÅRL 7 kap. 3 §)
Det här en nyhet som välkomnas av många, inte minst de som är redovisningsansvariga ute bland företagen, tanken på att slippa slitet med koncernredovisningen känns säkert helt befriande!
Å andra sidan finns det säkert intressenter till företagen som inte reagerar lika positivt, bland annat långivare som inte får en samlad bild av hur koncernens resultatutveckling och ställning ser ut.
Koncernredovisningens betydelse i aktieutdelningssammanhang
Aktiebolagskommittén har föreslagit, att utrymmet för vinstutdelning inte längre ska vara beroende av vad som redovisas som fritt eget kapital i koncernredovisningen. I förarbetena till den nya bokföringslagen talas det om ”... en särskild intern beräkning av koncernens fria egna kapital, upprättad vid de tillfällen då vinstutdelning aktualiseras” (prop.1998/99:130, s. 316). Detta som ett alternativ till själva koncernredovisningen, som den tidigare sett ut.
Varför förändringarna införts – slopat krav på att upprätta koncernredovisning
Att koncernredovisningskravet slopas för ovan nämnda företag beror helt enkelt på att kostnaderna för att producera koncernredovisning antas vara för höga. I förarbetena till den nya redovisningslagstiftningen kan man nämligen läsa följande:
”... Det finns fortfarande anledning att som huvudregel kräva att ett moderföretag i en koncern upprättar koncernredovisning. Nyttan av en koncernredovisning måste dock vägas mot kostnaden för företaget att ta fram den ...” (Prop.1998/99:130, s. 315).
Dessutom finns det länder inom EU som utnyttjar möjligheten att undanta mindre och medelstora företag från krav på att upprätta koncernredovisning, något som därför även bör gälla i Sverige.
Slopad koppling till koncernredovisning då företagets utdelningskapacitet ska bedömas
I Sverige har man sedan länge haft en koppling med ett företags utdelning och vad som redovisas som fritt eget kapital i koncernen. Återigen, låt oss titta på ett exempel:
AB X redovisar följande balansräkning den 31 december år XX:
Tillgångar | Eget kapital & skulder | ||
|---|---|---|---|
Aktier i dotterbolag | 4 000 | Bundet eget kapital | 120 |
Fritt eget kapital | 1 000 | ||
Övriga tillgångar | 6 000 | Skulder | 8 880 |
Summa | 10 000 | Summa | 10 000 |
Hur mycket kan AB X lämna i aktieutdelning till aktieägarna?
Svaret finns att hämta i hur mycket fritt eget kapital bolaget redovisar. I vårt exempel skulle alltså 1 000 kunna delas ut till aktieägarna. Man måste också tänka på en försiktighetsregel som finns i aktiebolagslagen, utdelningen får inte stå i strid mot god affärssed, dvs.utdelningen får inte vara så stor att bolagets existens äventyras.
Förutom denna försiktighetsregel har ett ytterligare krav varit, att aktieutdelningen måste rymmas inom vad som redovisas som fritt eget kapital i koncernen.
Låt oss anta att balansräkningen för koncernen hade haft följande utseende:
Tillgångar | Eget kapital & skulder | ||
|---|---|---|---|
Aktier i dotterbolag | 0 | Bundet eget kapital | 120 |
Fritt eget kapital | 100 | ||
Övriga tillgångar: | Skulder: | ||
Moderbolag=AB X | 6 000 | Moderbolag=AB X | 8 880 |
Dotterbolag | 14 000 | Dotterbolag | 10 900 |
Summa | 20 000 | Summa | 20 000 |
Eftersom fritt eget kapital i koncernen bara är 100 kan bara det beloppet delas ut till aktieägarna, trots att moderbolaget redovisas 1000 som fritt eget kapital. Ett av syftena med koncernredovisning framstår i det här exemplet helt klart: vinstutdelning får inte överstiga vad som redovisas som fritt eget kapital i koncernen!
(Jag går inte in på att förklara hur det kan komma sig att det fria egna kapitalet är betydligt lägre i koncernen än i moderbolaget. Detta är dock inte en ovanlig situation.)
Ovanstående exempel bygger på att information om koncernens fria egna kapital tagits fram, vilket alltså hittills varit ett krav genom tvång på upprättande av koncernredovisning. Sverige är dock ett av de få länder där koncernredovisningen spelat denna roll för bedömning av moderföretagets utdelningskapacitet. Därför – får man förmoda – slopas kopplingen med vinstutdelning och fritt eget kapital enligt koncernredovisningen.
Några exempel på koncernförhållanden
I det följande beskrivs några situationer då såväl koncernredovisningens betydelse ur informationshänseende som betydelsen för företagets utdelningskapacitet prövas.
AB X redovisar följande resultat- och balansräkningar för år 200X:
RESULTATRÄKNING
Nettoomsättning | 5 016 400 |
Personalkostnader (6 anställda) | − 1 943 700 |
Övriga externa kostnader | − 590 200 |
Förändring lager | − 230 000 |
Avskrivningar | − 111 600 |
RÖRELSERESULTAT | 2 140 900 |
FINANSIELLA POSTER | |
Aktieutdelning | 4 000 000 |
Ränteintäkter | 2 300 |
Räntekostnader | − 293 300 |
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER | 5 849 900 |
Bokslutsdispositioner | − 400 000 |
RESULTAT FÖRE SKATT | 5 449 900 |
Skatt på årets resultat | − 448 500 |
ÅRETS RESULTAT | 5 001 400 |
BALANSRÄKNING
Tillgångar | Eget kapital & skulder | ||
|---|---|---|---|
Maskiner/inventarier | 10 300 | Aktiekapital | 1 000 000 |
Aktier i dotterbolag | 3 000 000 | Reservfond | 200 000 |
Lager | 22 500 | S:a bundet eget kap. | 1 200 000 |
Kundfordringar | 1 308 600 | Balanserade vinster | 2 605 500 |
Fordran dotterbolag | 1 000 000 | Årets resultat | 5 001 400 |
Kassa och bank | 7 007 500 | S:a fritt eget kap. | 7 606 900 |
S:A EGET KAPITAL | 8 806 900 | ||
Periodiseringsfond | 1 020 000 | ||
Bankkrediter | 608 600 | ||
Skatteskuld | 308 800 | ||
Övriga skulder | 1 533 900 | ||
Upplupna kostnader | 70 600 | ||
Summa | 12 348 900 | Summa | 12 348 900 |
Övrig information:
Bolaget äger alla aktier i dotterbolaget.
Ingen koncernredovisning har upprättats.
Aktieägarna bestämmer sig för en aktieutdelning med 7 miljoner kronor.
Aktieutdelningen betalas ut under våren, dvs. efter räkenskapsårets utgång.
Frågor:
Är aktieutdelningen rimlig med hänsyn till den nämnda försiktighetsregeln?
Hur ska den ”samlade ekonomiska ställningen” i koncernen beaktas?
Vilka tilläggsupplysningar ska ersätta det tidigare kravet på koncernredovisning?
Fotnot: Jag väljer att väcka frågorna utan att nu lämna förslag på svar. I en kommande artikel har jag för avsikt att utveckla mina ståndpunkter kring frågeställningarna.
Exempel 2
Det publika aktiebolaget nITe AB har förvärvat samtliga aktier i rITe AB. Vid förvärvstidpunkten såg det köpta bolagets balansräkning ut på följande vis
Belopp i tkr:
Summa tillgångar | 86 900 | |
Eget kapital | 61 500 | varav fritt eget kapital 6 300 |
Obeskattade reserver | 2 500 | |
Skulder | 22 900 | |
S:a eget kapital & skulder | 86 900 |
För att förenkla något antar vi att det köpande bolagets balansräkning såg ut på följande sätt efter förvärvet:
Aktier i dotterbolag | 100 000 | |
Övriga tillgångar | 6 500 | |
S:a tillgångar | 106 500 | |
Eget kapital | 21 000 | varav fritt eget kapital 10 000 |
Obeskattade reserver | 0 | |
Skulder | 85 500 | |
S:a eget kapital & skulder | 106 500 |
En jämförelse mellan köpeskillingen för aktierna i dotterbolaget och dotterbolagets eget kapital vid förvärvstidpunkten:
Köpeskilling | 100 000 | |
Eget kapital | − 61 500 | |
Obeskattade reserver | − 1 800 | (=72 % av 2 500) |
Skillnad | 36 700 |
I det här fallet har det köpande bolaget betalt nästan 37 miljoner mer än det köpta bolagets redovisade egna kapital. I många fall förklaras det av att köparen har betalt för det övervärde som antas finnas i det förvärvade bolaget. Traditionellt har det i redovisningssammanhang legat nära till hands att förklara övervärde genom att redovisa ett goodwillvärde i koncernredovisningen. Med detta i minnet kan vi därför ställa upp en tänkt koncernbalansräkning, upprättad i anslutning till förvärvet:
Någon närmare koppling till koncerns fria egna kapital behövs ju inte enligt aktiebolagskommitténs förslag.
Goodwill | 36 700 | |
Övriga tillgångar | 93 400 | |
S:a tillgångar | 130 100 | |
Eget kapital | 21 000 | fritt eget kapital ej specificerat 1 |
Obeskattade reserver | 0 | ingår i eget kapital i koncernen |
Avsättningar & skulder | 109 100 | |
S:a eget kapital & skulder | 130 100 |
För den intresserade visas nedan hur koncernbalansräkningen tagits fram.
Närmare analys av förvärv
mb | db | kcjust. | Koncern | |
|---|---|---|---|---|
Aktier i dotterbolag | 100 000 | 0 | − 100 000 | 0 |
Goodwill | 0 | 0 | 36 700 | 36 700 |
Övriga tillgångar | 6 500 | 86 900 | 0 | 93 400 |
Summa | 106 500 | 86 900 | − 63 300 | 130 100 |
Eget kapital | 21 000 | 61 500 | − 61 500 | 21 000 |
Obeskattade reserver | 0 | 2 500 | − 2 500 | 0 |
Avsättningar | 0 | 0 | 700 | 700 |
Skulder | 85 500 | 22 900 | 108 400 | |
Summa | 106 500 | 86 900 | − 63 300 | 130 100 |
Frågor:
Hur mycket kan moderbolaget lämna i aktieutdelning?
Hur ska den ”samlade ekonomiska ställningen” i koncernen beaktas när utdelningen ska bestämmas?
Precis som i det föregående avsnittet väljer jag att nu endast ställa frågor, för att senare återkomma med min syn på frågeställningarna.
Koncernredovisningens framtida roll – företag som inte längre behöver upprätta koncernredovisning
De som är intresserade av att bilda sig en uppfattning av koncernens ekonomiska utveckling får i fortsättningen söka information i tilläggsupplysningar i koncernföretagens årsredovisningar, först och främst då i moderföretagets årsredovisning. Exempel på information är:
namn på dotterföretag och hur stor ägarandelen är
upplysning om inköp och försäljning inom koncernen och resultatet av dessa transaktioner
utvidgad upplysning om eget kapital, detta för att lämna information om koncernens årsresultat, bundet och fritt eget kapital.
I detta sammanhang ska man notera, att i den nya lagtexten talar man om att de mindre företagen inte behöver upprätta koncernredovisning. Mer riktigt hade nog varit att skriva publicera, dvs. i den officiella årsredovisningen behöver inte någon koncernredovisning tas med, men för att kunna lämna tilläggsupplysningar måste en (låt vara intern) koncernredovisning upprättas.
Tilläggsupplysningarna ersätter den tidigare koncernredovisningen, men för att upplysningarna ska fylla ett informationsbehov måste interna beräkningar göras av koncernens resultat och ekonomiska ställning. Dessutom måste koncernens ställning beaktas då vinstutdelning ska fastställas. (Detta utvecklas längre fram i texten.)
Företag som fortfarande måste upprätta koncernredovisning
De företag som i fortsättningen kallas större företag (mer än 10 anställda, tillgångar som överstiger 24 miljoner sek) måste fortsätta upprätta koncernredovisning.
Däremot gäller även för dessa företag, att om aktiebolagskommitténs förslag går igenom, att kopplingen mellan vinstutdelning och koncernredovisningen tas bort. Kommittén skriver följande:
”Vinstutdelningsutrymmet bör i lagen bestämmas på ett och samma sätt för alla moderbolag, nämligen med utgångspunkt i moderbolagets egen balansräkning.” (Delbetänkande SOU 1997:168, s.76)
Det låter ju minst sagt revolutionerande!
Vad blir då kvar av koncernredovisningen?
Svaret blir väl att koncernredovisningen kommer att fylla ett informationsbehov – den publika årsredovisningen med koncernredovisning gör det möjligt för de större företagens intressenter att studera koncernens resultatutveckling och ekonomiska ställning precis som tidigare. Däremot försvinner alltså den tidigare utdelningsspärren – koncernens fria egna kapital är inte längre en begränsning då vinstutdelning ska bestämmas i moderföretaget. Här blir det viktigt att återigen låta aktiebolagskommittén uttala sig:
”... alla moderbolag bör även i fortsättningen vara skyldiga att inom ramen för den s.k. försiktighetsregeln beakta den samlade ekonomiska ställningen i koncernen.” (SOU 1997:168, s.76)
Helt försvinner inte koncernredovisningen ut ur bilden då vinstutdelning ska bestämmas – tack för det! – må man tycka.
Förutom vad som har skrivits här kan man även peka på den debatt som förekommit vad gäller redovisningen av goodwill, särskilt då i koncernredovisningssammanhang. (Se t.ex. debattinlägg i Dagens Industri under våren år 2000.)
Auktor revisor Göran Johansson är verksam vid Ove Olofsson Revisionsbyrå, Stockholm. Han är även lärare vid Södertörns Högskola.