Balans nr 11 2000

Debatt: Ska vi tillstyrka ansvarsfrihet i ideella föreningar eller ej?

Den nya kostymen på Balans har äntligen gett mig styrka att skriva för att väcka debatten om att tillstyrka ansvarsfrihet eller ej. Jag kan inte påminna mig att detta ämne har debatterats i någon vidare mening i Balans sedan jag inledde min yrkesbana i början av 90-talet. Låt mig direkt säga att min avsikt är att endast kommentera detta ämne avseende ideella föreningar. I egenskap av gammal elitidrottare har jag alltid haft stort intresse för ideella föreningar. I samband med revision och rådgivning i denna typ av organisationer har jag inte kunnat undgå många tankeväckande reflektioner

Bristfällig i alla tider

Lagstiftning, praxis och normbildning för revision i ideella föreningar har som bekant varit bristfällig i alla tider. Fr.o.m. 2001-01-01 gäller dock bokföringslagen (1999:1078) även för ideella föreningar och eftersom även den nya revisionslagen (1999:1079) är tillämplig på större ideella föreningar (§ 2) kan man säga att det först nu finns regler för revision i ideella föreningar. Det kan här noteras att revisionsplikten inte regleras i revisionslagen utan implicit av bokföringslagen 6:1 som styr vilka föreningar som är skyldiga att upprätta årsredovisning.

Eftersom lagstiftning saknas för ideella föreningar har revisionen oftast anpassats efter revisorns bakgrund och kompetens. Yrkesrevisorer, som (oftast på ideell basis) åtar sig ett revisionsuppdrag i en ideell förening har inte sällan utformat sin revisionsberättelse på samma sätt som är brukligt i AB. Tillstyrkandesatserna har även här uppgått till fyra (4) st vilket kanske, enligt min mening, är en för mycket eftersom en resultatdisposition inte fyller någon egentlig mening/syfte.

Inga riktlinjer i lagen

Jag noterar dock med en viss besvikelse att revisionslagen (eller bokföringslagen) inte ger föreningarna och revisorerna några riktlinjer vad revisionsberättelsen skall innehålla. I kommunikation med justitiedepartementet har det framkommit att man sneglat mot 1980 års revisionslag och även nu hänvisar lagstiftaren till respektive förenings stadgar.

Valet av tillstyrkandesatser i ideella föreningar, och främst ansvarsfrihetsfrågan, har dock aldrig direkt ifrågasatts. Inte förrän i 1999 års Samlingsvolym har FARs revisionskommitté valt att ge riktlinjer hur rapportering skall ske i ideella föreningar. De tillstyrkandesatser FAR anser att god revisionssed eftersträvar är huruvida årsredovisningen upprättats enligt god redovisningssed och om styrelsens medlemmar (skall ändras till ”ledamöter” i 2001 års volym) följt stadgarna eller ej. Dock hänvisar FAR till föreningens stadgar som kan föreskriva hur revisionsberättelsen skall se ut.

Enligt min mening bör revisorn i en ideell förening alltid rekommendera årsmötet i ansvarsfrihetsfrågan. Detta eftersom föreningens medlemmar förväntar sig det och styrelsens ledamöter har fått ett förtroendeuppdrag som skall värderas på något sätt. Oavsett om föreningens stadgar föreskriver att revisorn skall uttala sig, skall ändock denna fråga avgöras på årsmötet. Om då inte revisorn uttalat sig i revisionsberättelsen kan det lätt bli förvirrat.

Aktiebolagslagen reglerar vad revisorn skall uttala sig om inför bolagsstämman och jag kan inte se någon anledning till att lagstiftaren inte vill ge riktlinjer även för ideella föreningar.

Vad tycker kåren?

Patric Nilsson är auktor revisor och verksam vid Ernst & Young i Karlskrona. Hans intresse för ideella föreningar väcktes när han var elitidrottare. Den karriärens höjdpunkt var segern på 3 000 meter hinder i Finnkampen 1989.