Balans nr 11 2000

Finforum: Personaloptioner borde vara en lönekostnad

Normalt har Rolf Rundfelt brukat redogöra för slutsatserna i sin bok ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” på Finforum. Förra årets bok var dock den sista(?), men professor Rolf Rundfelt fanns ändå på plats och diskuterade årsredovisningar (hade i år ”bara” studerat de 30 företagen med högsta börsvärdet) med dagens moderator Peter Malmqvist, Aragon, som sedan 1997 skriver ”Tendenser i börsbolagens delårsrapporter”.

Rolf Rundfelt började med en gåta: Vad är det egentligen som ingår i inkomst av tjänst och som därmed ingår i företagens underlag för beräkning av sociala avgifter?

– Lön alltså, sa Peter Malmqvist.

– Nja, framförallt undrar jag hur företagen redovisar sina personaloptioner. Man hänvisar i avsaknad av svenska regler till amerikanska och tar upp optionerna som kostnad och därmed behöver man inte betala sociala avgifter. Jag förstår inte hur man kan beteckna det som något annat än lönekostnader.

Carl-Eric Bohlin påpekade här att amerikansk praxis är att även optioner ska ingå i beräkningen när de sociala avgifterna ska kostnadsföras.

Medför utspädning

– Sedan har vi den utspädningseffekt som optionsprogrammen medför, inom exempelvis inom IT-sektorns företag är det ungefär 5 procent, sa Peter Malmqvist. När man ska räkna ut det får man ofta i de svenska årsredovisningarna leta länge efter det totala antalet aktier. Det står ofta i fem punkters mikroskrift längst ner på någon sida.

Redovisningsrådet har givit ut en ny rekommendation om resultat per aktie, RR18. Ett föredöme på denna redovisning är företaget Teligent.

Rolf Rundfelt efterlyste också tydligare upplysningar om vad optionsprogrammen betyder för de anställda.

– Av de företag jag studerat har 24 stycken någon form av personaloptioner. Men informationen i årsredovisningen är sparsam.

Han ville också få information om resultatet resultat både före och efter utspädning.

– Särskilt när resultatet är negativt, påpekade Peter Malmqvist.

Upplysningar om valuta

– Valutainformationen är egentligen inget problem, menade Peter Malmqvist. Men den bit som är viktigast är informationen om löpande valutasäkringar.

Företagen bör visa effekterna på nettoresultatet med uppdelning på rörelsen och finansnettot samt realiserade och orealiserade kurseffekter av flödessäkringar.

– Det är lätt att gå fel i det korta perspektivet när det gäller säkringar, enligt Malmqvist. Information om detta blir dock allt sparsammare, men när det drar ner resultatet är man villig att informera om det. Man skyller på valutan, sa Peter Malmqvist som hade en liten önskan att få vara med när styrelsen får reda på valutans påverkan på resultatet när dollarn är värd 9,80 och euron når bottenrekord.

Av de företag som Rolf Rundfelt studerat hade bara nio angett säkringseffekter i årsredovisningen. Och totalt elva anger ackumulerade kursdifferenser.

– Här är Atlas Copco ett föredöme som faktiskt redovisar ända sedan 1992, vanligast är 1999.

Texter: Bengt Holmquist och Åsa Johansson.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...