Balans berättade i förra numret om hur Arthur Levitt, ordförande i Securities and Exhange Commission (SEC) sagt att han inte tänkte invänta presidentvalet: nu skulle man ta ställning till frågan om revisorernas oberoende den 15 november.

Den 69-årige Levitt, en veteran på Wall Street, som bl.a. varit ordförande för American Stock Exchange mellan 1978 och 1989, utsågs till sin post av Bill Clinton 1993. Ingen har tidigare suttit så länge som ordförande för den amerikanska motsvarigheten till Finansinspektionen.

Demokraten Levitts dagar på SEC skulle troligen vara räknade efter en Bush-seger, även om hans mandat formellt gäller till 2003. Därför trodde flera bedömare att man skulle passa på att fastställa den hårda och amerikanskt regelstyrda linjen vid mötet i november.

SEC hade ju under Levitt kraftfullt drivit en hård linje i frågan och det anses vara en av huvudanledningarna till att de stora byråerna sålt eller börjat fundera på att sälja sina konsultavdelningar.

Men det blev inte riktigt så.

När SEC offentliggjorde sitt dokument fylldes de internationellaa tidningarna av rubrikord som ”U-sväng” och ”kovändning”. För att spetsa till det lite på svenska skulle man kan kanske kunna säga att ”det bidde en tumme”.

Dokumentet bar spår av att vara en kompromiss mellan myndigheten och de stora byråerna (det hade förhandlats ganska intensivt under hösten).

Och framför allt PricewaterhouseCoopers och Ernst & Young kom med positiva kommentarer efter offentliggörandet. Enligt rapporter i engelsk och amerikansk press var KPMGs reaktion däremot mer dämpad.

Och den internationella revisorsvärlden har reagerat mot att det fortfarande handlar om ett regelstyrt system, inte en analysmodell (se kommentarer på följande sidor).

Samtidigt som t.ex. Financial Times stödde SEC i en ledarkommentar där man menade att branschens argument mot regelstyrning var svaga:

”... om analytiker och investerare tror att det kan finnas ett problem här, då blir den tron också verklighet på marknaden.

Medverkande denna månad: Anders Holm, Bengt Holmquist, Åsa Johansson, Björn Markland