Balans nr 12 2000

Noteringar: Björn Markland om 25 års debatt: SEC har ändrat sig – men är krisen över?

Revisorns oberoende är en fråga som har debatterats så länge yrket funnits. Näringslivets och revisorsbranschens utveckling har gjort att debatten har intensifierats under det senaste kvartsseklet. 1977 fick FAR sina regler för god revisorssed, tungt förankrade i de Professional Ethics Statements som FEE:s företrädare UEC tog fram med början 1975.

EU fick oberoendefrågan på sitt bord, dels i åttonde bolagsdirektivet, där det helt ospecificerat stadgas att revisorer skall vara oberoende, dels i arbetet med ett femte direktiv där oberoendet skulle preciseras. Något femte direktiv blev det aldrig, men det berodde på Mrs Thatchers åsikter om företagsdemokrati och inte på oberoendereglerna.

1982 gjorde IFAC sitt första försök på området, och under hela 80-talet pågick arbetet med det som skulle bli Code of Ethics for Professional Accountants, där oberoendereglerna intar en viktig plats.

Förbudsmetoden

Allt det som skrevs om oberoendet byggde vid den tiden på den traditionella förbudsmetoden. Reglerna bestod av svarta listor över förbjudna ekonomiska intressen, förbjudna kombinationer av uppdrag och förbjudna släktskapsband. När det ett tag såg ut som om arbetet med ett femte direktiv skulle återupptas satte FEE dock igång ett projekt som kom att baseras på viktigt nytänkande med rötter i Storbritannien. Här möter vi för första gången den analysmodell där noggrant klassificerade faror som hotar objektiviteten ställs mot möjliga motåtgärder. 1995 publicerades Audit Independence and Objectivity, som kom att bli en hörnsten i det framtida regelbygget.

FEE överlämnade rapporten till EU. I grönboken The Role, the Position and the Liability of the Statutory Auditor within the European Union föreslog kommissionen 1996 att FEE skulle få i uppdrag att utarbeta en kärna av gemensamma oberoenderegler för att underlätta revisorernas anpassning till den eftersträvade inre marknaden. FEE antog utmaningen och gav 1998 ut sin Common Core of Principles (CCP).

Den blev grunden för det dokument som nu bearbetas till en rekommendation av kommissionen. På samma grund byggde den svenska Revisionsbolagsutredningens betänkande som överlämnades till justitieministern 1999.

Mot all tradition rörde sig principerna från öster till väster, och det amerikanska Independence Standards Board (ISB), ett privat organ med stark förankring hos tillsynsorganen, utarbetade en diskussionspromemoria, Conceptual Framework, som tänktes ligga till grund för den amerikanska revisorsetiken på oberoendeområdet. Promemorian följde helt FEEs systematik. Även världsorganisationen IFAC började bearbeta kapitel 8 i sin Code of Ethics, och hamnade där ännu närmare FEE-modellen.

Levitts utkast

Men mitt i denna enhetliga trend presterade den mäktiga Securities and Exchange Commission (SEC) i USA under sin likaledes mäktiga ordförande Arthur Levitt ett utkast till reviderade Auditor Independence Requirements i juli 2000. I det utkastet märker man inget av analysmodell eller avvägning mellan hot och motåtgärder. Det är den klassiska ”kokboksmodellen” med detaljerade, kvantifierade regler på alla områden. Utkastet väckte en storm av känslor, och många trodde på allvar att EU-arbetet varit förgäves. En europeisk reglering kan inte avvika för mycket från den amerikanska, sade pessimisterna. Tusentals remissyttranden har förmått SEC att ändra sig, men jag frestas att plagiera en kommentar till en överstånden kris för ett par årtionden sedan: Det känns som att resa med en oceanångare som just klarat sig oskadd ur en orkan. Det råder lugn ombord, men alla håller mycket noga reda på var livbåtarna finns.

Björn Markland är generalsekreterare i FAR

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...