Seminariet inleddes med att Åke Danielsson, Lars Casserberg och Lars-Gunnar Larsson beskrev:
revisionen i Sverige och ISA i den historiska och internationella miljön,
ISA:s uppbyggnad med dels tvingande grundläggande principer och viktiga tillvägagångssätt, dels vägledande allmänna kommentarer till dessa samt
det särskilda uttalande som ger vägledning om egenskaperna hos små företag och hur ISA ska tillämpas vid revision av små företag.
Paneldiskussionen
I paneldiskussionen deltog Eva Haage, Revisorsnämnden (RN), Johan Löfgren, Östgöta Enskilda Bank och Hans Peter Larsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers samt Åke Danielsson och Lars Casserberg.
– Vad är nytt med ISA, blir det merarbete för revisorn och har företagarna råd med det?
Lars Casserberg, som driver en egen revisionsbyrå och i FARs styrelse är bevakningsansvarig för små företag, tyckte att den stora skillnaden jämfört med Revisonsprocessen är att ISA ger mer vägledning. Det som sägs i ISA är klokt och bra. Där står mer än i Revisionsprocessen men det behöver inte betyda merarbete. Han trodde att bättre planering och ”våga välja bort” kunde motverka det.
Johan Löfgren uppfattade att ISA verkar tydliga, vilket han såg som en kvalitetshöjning.
Eva Haage, som inom RN är ansvarig för den särskilda uppsökande tillsynen (SUT), hänvisade till en del av sina erfarenheter i enskilda fall därifrån att redan det som står i dagens Revisionsprocessen inte alltid tillämpas idag. Hon trodde att den särskilda vägledningen om revisionen i små företag kommer att vara mycket viktig.
– Är vägledningen i ISA en handbok?
Nej, det är den inte, tyckte man, syftet med de vägledande kommentarerna är just att vara vägledning. Casserberg ville inte se en utveckling mot att den vägledande texten skulle bli någon sorts checklista. Han trodde inte heller att RN skulle vantolka vägledningen. Däremot såg han möjligen en viss risk att en domstol skulle kunna göra det. Eva Haage underströk att viktigare än att alltid strikt följa vägledningen är att dokumentera sina ställningstaganden.
– Vilken är nyttan med revisionen och hur är det med revisionsplikten?
Ur företagar-, samhälls- och kreditgivarperspektiv finns det en klar nytta med revisionen. Det var de externa paneldeltagarna överens om. Hans Peter Larsson underströk att företagarna är heterogena. Avgörande för den direkta nyttan för den enskilde företagaren är hur revisionen presenteras, förklaras och gås igenom. Särskilt viktigt är det att vara tydlig om det som är bra och det som är dåligt. Johan Löfgren beskrev den viktiga roll som en reviderad årsredovisning med tillhörande revisionsberättelse har för en kreditgivare.
Ur ett mera allmänt nyttoperspektiv pekades det på behovet att revisorsyrket och den enskilde revisorn blir bättre på att tala med sin omvärld. Enligt Eva Haage tyder vissa anmälningar som kommer till Revisorsnämnden på att anmälaren inte förstått revisionens och revisorns uppgift. Även Johan Löfgren trodde att många inte vet vad en revisor egentligen gör och vad revisionen egentligen innebär.
Referat: Bengt Holmquist, Åsa Johansson, Lars-Gunnar Larsson, Stefan Melin