Innehåll

Balans nr 2 2000

Är nätläsaren viktigare än pappersläsaren?

Är det viktigare att tänka på läsaren när vi skriver för nätet? Det verkar så, att döma av efterfrågan på utbildning av nätskribenter. Men råden är i princip desamma som alltid har gällt för att bli läst: tänk igenom syfte och målgrupp, utgå från läsaren, lyft fram det viktigaste, ge överblick, skriv kort, fyll rubrikerna med innehåll, låt inte spalten bli för bred, var noga med typsnitt och typstorlek osv.

På sitt intranät kan det stora, lokalt förgrenade företaget gå ut med nya eller ändrade interna instruktioner för att få ett snabbt och samtidigt genomslag. Intranäten växer i betydelse som informationskanaler, men de ersätter också tungarbetade arkiv. Söktekniken blir alltmer förfinad.

Den externa informationen är väl så viktig. Att utforma informativa och attraktiva webbplatser på Internet har blivit en ny konstart. Att ge och söka samhällsinformation har blivit mycket enklare. Vem behöver längre sträcka sig efter lagboken, när det finns aktuella rättsdatabaser på nätet?

Vad ställer nätet för krav på skribenten? Klarspråksgruppen i regeringskansliet har lagt ut en ”Lathund för webbskribenter” på sin webbplats*. I checklistan frågar man: Har texten ett klart syfte? Är texten anpassad till läsaren? Självklara frågor också om en papperstext, kan man tycka. Hur länge orkar jag som läsare leta efter budskapet i ett debattinlägg, till exempel? Läser jag verkligen först bakgrundstexten i en lång redogörelse, när det är själva förslaget jag vill ta del av för att kanske läsa mera sedan?

Det nya mediet ställer alla sådana frågor på sin spets. På nätet måste vi acceptera att läsaren skumläser, söker efter det mest intressanta. Därför skriver vi lagom långa stycken, med en förstamening som anger vad hela stycket handlar om. På nätet måste vi också acceptera att läsaren kanske inte läser hela texten, och därför ger vi en meny av informativa rubriker i början, som navigeringsstöd. Borde vi inte ge pappersläsaren samma service? En mellanrubrik som ”Förbud mot olika redovisningsvalutor vid fusion” ger bra mycket mer information än bara ”Fusion”. Frågeformen är ofta effektiv, t.ex. ”När kan IAS 39 bli standard i Sverige?”

Skumläsaren på nätet tar tacksamt emot alla viloplatser för ögat som ges. Men så gör också pappersläsaren. Det är därför punktuppställningar är så effektiva när det gäller att åstadkomma överskådlig information, inte bara på nätet.

Enligt boken ”Klarspråk på nätet” (Englund och Guldbrand) bör texter på nätet vara hälften så långa som papperstexter. Men att skriva kort är nästan alltid en dygd, även på papper!

* www.justitie.regeringen.se/klarsprak

Janet Gardell är språkkonsult och arbetar bl.a. med olika språkvårdsfrågor åt FAR. Hon tar gärna emot synpunkter och reaktioner.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...