Den 16 februari skickade SEC (USA:s Securities and Exchange Commission) ut en inbjudan till världen att tycka till om IASC:s rekommendationer. Inbjudan har formen av ett frågeformulär. Varför man valt att kalla det för ett Concepts Statement är oklart. Rubriken för tankarna till en diskussion om principer. Detta är det dock inte fråga om; om man inte skall tolka frågeformuläret som en doktrinförklaring om US GAAP:s överlägsenhet och det omöjliga i att hävda att IAS ger motsvarande information. De frågor som ställs måste nämligen betecknas som biased för US GAAP, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att det är SEC som har det yttersta ansvaret för amerikansk redovisning. Av ingressen framgår sålunda att orsaken till att den amerikanska kapitalmarknaden erbjuder billigt riskvilligt kapital är den höga kvaliteten på US GAAP. För att IAS skall komma ifråga behöver den också vara fullständig, entydig, förståelig och tillämpad på ett enhetligt sätt.
Frågeformuläret omfattar 28 frågor uppdelade på tre områden: Är kvaliteten på de rekommendationer som IASC gett ut tillräckligt hög? Finns det en risk för att ett införande av IAS i USA leder till att amerikanska företag missgynnas (underförstått p.g.a. att kraven i US GAAP är högre)? Samt fungerar kontrollen av att IAS tillämpas på ett riktigt sätt av företag och av revisorer?
Exempel på frågor är: Finns det redovisningsfrågor som inte behandlas av IAS? Finns det bestämmelser i IAS som är sämre än motsvarande bestämmelser i US GAAP? Är vägledningen i IAS tillräcklig för att företag skall tillämpa bestämmelserna på ett likartat sätt? Tillämpar företag idag IAS på olika sätt? Finns personer som är tillräckligt kompetenta för att se till att IAS tillämpas på ett riktigt sätt? Om USA minskar kraven på avstämning mellan IAS och US GAAP, försämrar det möjligheten för analytiker att jämföra resultatsiffror som är framräknade enligt IAS respektive US GAAP?
Man undrar hur SEC tror att någon kan svara på den här typen av frågor. Företag i USA har mycket liten erfarenhet av IAS och att då vänta sig att de skall redogöra för sina svårigheter att tillämpa IAS eller tolka IAS på ett enhetligt sätt framstår som optimistiskt. Företag i Europa har större erfarenhet men att vänta sig att de ska ha en överblick som gör att de kan uttala sig generellt om hur tillämpas är inte heller realistiskt. Eventuella positiva svar riskerar väl för övrigt att bedömas som partsinlagor.
Nej, slutsatsen av den här övningen kan knappast bli mer än en. SEC misstror IAS och anser inte att det är lämpligt att tillåta utländska företag att använda IAS utan avstämning mot US GAAP. Med den bästa vilja i världen går det nämligen inte att svara att tillämpningen av IAS är invändningsfri. Flera av de tunga rekommendationerna har trätt i kraft först 1999. Svaren kommer därför att präglas av att det är för tidigt att göra en utvärdering. Därigenom får SEC lättare att motivera att de inte anser att IAS bör godkännas för amerikanska börsnoteringar, i varje fall inte för närvarande. Det utesluter inte att man pekar ut enstaka rekommendationer, på sätt som skett tidigare och förklarar att dessa är acceptabla. Kassaflödesrekommendationen är ett sådant exempel.
Ett slutligt besked från SEC väntas i slutet av år 2000.
Rolf Rundfelt