Balans nr 4 2000

Nyheter & Debatt: Vill RN stänga dörren för revisorns utbildning av klienter?

Vart är Revisorsnämnden på väg? undrar FARs föreningsjurist Anders Strömqvist efter nämndens negativa förhandsbesked om att ordna kurser i ekonomi och affärsutveckling för egna klienter.

Revisorsnämndens föregångare som tillsynsmyndighet över revisorer, Kommerskollegiet, uttalade på sin tid att utbildning av klienter – i ämnen som faller under begreppet revisionsverksamhet i vid bemärkelse, dvs. revision, redovisning, organisation och skatter – ”får anses utgöra ett naturligt led i en revisors arbete med att höja redovisningsstandarden m.m. i klientföretag”.

Däremot tillät kollegiet inte utbildningsaktiviteter som vände sig mer allmänt till grupper utanför den egna klientstocken, eftersom sådana aktiviteter enligt kollegiets mening föll utanför begreppet revisionsverksamhet och därmed omfattades av det då gällande s.k. affärsverksamhetsförbudet. Sistnämnda ställningstagande mötte förvåning för att inte säga irritation i revisorskåren.

Disciplinnämnden i polemik

FARs numera nedlagda disciplinnämnd, under ledning av förre justitiekanslern Ingvar Gullnäs, uttalade vid prövningen av två egna ärenden i direkt polemik med Kommerskollegiet att god revisorssed var ett dynamiskt begrepp och att kollegiets gränsdragning mellan tillåten och otillåten utbildningsverksamhet inte var anpassad till rådande förhållanden.

Disciplinnämnden bedömde för egen del att utbildningsaktiviteter inom de verksamhetsområden som omfattas av begreppet revisionsverksamhet inte kunde anses strida mot affärsverksamhetsförbudet och att risken för att revisorskårens eller enskilda revisorers oberoende ställning generellt sett skulle rubbas av att revisorer och deras byråer bedriver utbildningsverksamhet inom revisorns kompetensområde var försumbar, oavsett om utbildningsverksamheten vände sig till befintliga klienter eller till andra målgrupper.

(För en utförligare kommentar hänvisas till Balans nummer 2/93, sid. 48 under vinjetten ”God revisorssed”.)

Kollegiet tog tillbaka

Kommerskollegiet tog senare ett halvt steg tillbaka genom ett beslut där man godtog utbildning gentemot icke-klienter i marknadsföringssyfte under vissa särskilt angivna förutsättningar, vilka förutsättningar gav en i och för sig ganska tydlig gräns mellan tillåtet och otillåtet, men som dessvärre var mer praktisk till sin natur utifrån tillsynsmyndighetens perspektiv än avspeglade vad som objektivt sett kunde anses vara förtroenderubbande aktiviteter eller inte.

Därefter har revisionsbranschen och tillsynsmyndigheten levt i relativt god harmoni i denna fråga tills nu. RN lämnade 1996 ett förhandsbesked i vilket man godtog att två godkända revisorer bedrev utbildningsverksamhet inom dataområdet mot både klienter och icke-klienter.

Detta beslut uppfattades som en bekräftelse på att RN tolkade bestämmelserna mindre restriktivt än Kollegiet, vilket givetvis uppskattades av revisorskåren. Men 1998 kom ett nytt förhandsbesked där RN uttalade att den omständigheten att två revisorer i ett gemensamt handelsbolag anordnade kurser för sina klienter inom skatte- och redovisningsområdet, kunde rubba förtroendet till deras opartiskhet eller självständighet.

Togs inte på allvar

RN motiverade detta med att utbildningsverksamheten skulle ge revisorerna ”ett i förhållande till Er revisionsutövning ovidkommande affärsintresse i förhållande till Era klienter”. Beslutet som fattats av nämnden i plenum blev dock inte särskilt uppmärksammat, eller togs i vart fall inte på allvar, eftersom det framstod som något ”udda” i förhållande till tidigare praxis.

Emellertid har RNs ordförande i dessa yttersta dagar, den 17 mars 2000 för att vara exakt, lämnat ett negativt förhandsbesked till en godkänd revisor som vill anordna kurser för sina klienter inom ämnesområdena ekonomi och affärsutveckling i en omfattning om sammanlagt cirka 100 timmar per år, och detta med samma motivering som i 1998 års fall.

Ordföranden ensam

Att beslutet denna gång fattats av ordföranden ensam får nog uppfattas så att plenarbeslutet 1998 utgjorde ett principiellt ställningstagande från nämndens sida. Det nu aktuella beslutet har väckt stor uppmärksamhet och irritation i revisorskåren.

Beslutet innebär att staten, låt vara genom en ny myndighet, ändrar en tidigare ståndpunkt som varit till förmån för revisorskåren, och detta utan någon som helst dialog med kåren och till synes också utan någon närmare analys av vad hotet mot oberoendet egentligen består i och än mindre någon analys av konsekvenserna för revisionsbranschen och näringslivet om beslutet skulle komma att efterlevas.

Uppfyller inte kraven på rättssäkerhet

Tillsynsmyndighetens hantering av frågan uppfyller enligt min mening inte grundläggande rättssäkerhetskrav, eftersom ”gällande rätt” blir helt oförutsebar från tid till annan för den enskilde revisorn och dennes byrå.

Och det visar inte heller någon större respekt för revisorskårens uppfattning, såsom denna framförts av intresseorganisationerna, och än mindre för de verksamheter som faktiskt har kommit att byggas upp och bedrivas inom många revisionsbyråer med den gamla tillsynsmyndighetens gillande.

Och hur reagerar t.ex. Revisionsbyrå X:s gamla klient, som under årens lopp hunnit delta i ganska många av byråns kurser och temadagar, om hon nu får beskedet att hon inte får vara med på nästa skattedag eftersom hon är klient till byrån, men att hon i stället har möjlighet att vända sig till Revisionsbyrån y som också anordnar skattedagar?

Och vad händer om klienten, när hon efter att ha varit med på Revisionsbyrån y:s skattedag, frågar om y vill bli ny revisor i bolaget i stället för Revisionsbyrån X? Får y ta emot denna nya klient, eller kan det möjligen finnas någon liten risk för att y:s synbara oberoende vid det framtida utförandet av revisionsuppdraget skulle komma att rubbas därför att y tidigare tillhandahållit, och tagit betalt för, utbildning till klienten? Risken för detta kan väl i vart fall inte helt uteslutas, så rekommendationen får nog bli att y i detta läge bör avböja revisionsuppdraget. Men om y ändå skulle våga sig på att åta sig uppdraget, så bör väl y enligt god revisorssed rimligtvis upplysa klienten om att hon då tyvärr inte får vara med på y:s nästa skattedag. Men det kanske inte gör något eftersom hon ju då faktiskt kan börja gå på Revisionsbyrå X:s skattedagar igen, eller ...?

Att revisorer och deras klienter skall behöva ägna sig åt den här typen av huvudbry kan knappast ligga i näringslivets och samhällets intresse. I en riksdagsmotion för inte så länge sedan föreslogs att Revisorsnämnden skulle utlokaliseras till Skövde. Om Revisorsnämnden fortsätter på den nu inslagna vägen kan man fråga sig om inte det närbelägna Grönköping vore den rätta platsen.

Anders Strömqvist Föreningsjurist i FAR

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...