Balans nr 4 2000

Nyheter & Debatt: Bolagens informationsgivning undersökt – Svenska företag snabbast i Europa

Under de senaste åren har frågan om företagens informationsgivning debatterats flitigt. En av de frågor som varit uppe, t.ex. vid seminarier på Finforum och i artiklar här i Balans, är snabbheten.

Det har hävdats att det måste gå ännu fortare att få fram rapporterna till marknaden. Och även på detta område har man pekat på USA som det goda exemplet – där får även stora och komplicerade koncerner fram sina bokslut betydligt snabbare än här i Sverige.

Nu har KPMG undersökt ett antal europeiska börsbolags rapportering i Fast Close – European Benchmark Survey. Och då visar det sig att när det gäller snabbheten är det svenska och finska företag som toppar listan. Man konstaterar att trenden går mot snabbare rapportering, men att det inte är några dramatiska förändringar. Möjligen kan dock arbetet med millennieproblemen ha hindrat utvecklingen under 1999.

Varfär är det viktigt?

Deltagarna ombads lista orsakerna till varför processen bör bli snabbare. De flesta nämnde då värdet för aktieägarna, styrelsens och ledningens behov av snabbare interninformation och behovet av att visa att man är en professionell organisation.

Mindre viktigt var t.ex. konkurrenternas publiceringsdatum eller långivarnas önskemål.

Utredarna menar att svaren på frågan visar att det handlar om ett starkt yttre tryck på företagen att öka farten.

Varför är det svårt?

Eftersom rapportering ju inte bara handlar om att räkna samman siffror, frågade man sedan vilka faktorer som man troddde utgjorde de största hindren. Var finns problemen när man vill korta tiden?

Det visar sig att de flesta – som t.ex. svenskarna – menar att det största hindret är dålig kvalitet på rapporteringen från enheterna i koncernen. Det går åt mycket tid att korrigera och jämka ihop.

Andra viktiga frågor var dåliga datasystem (värst i UK), oförutsedda händelser och för många nivåer.

Revisorerna, datastödet eller skillnader i redovisningsprinciper, var betydligt mindre problem.

De båda länder som hade minst antal arbetsdagar till publiceringsdatum var alltså Sverige och Finland medan Tyskland och Schweiz var långsammast (i undersökningen ingick dessutom Holland och UK).

Viktigt med nationella regler

I undersökningen slås fast att det är tydligt att de olika ländernas placering är direkt relaterade till hur strikta de nationella reglerna är.

Avslutningsvis slår undersökningen dock fast att även om det yttre trycket ökar på en snabbare rapportering och även om trenden därför också går åt det hållet, så går det inte fort.

En del problem har redovisats ovan, andra är t.ex. alltför många konsolideringsnivåer i organisationen eller alltför många konton och kostnadsställen.

Men, avslutar man, det är inte bara detta som måste rättas till. Det krävs mer än att bara rätta till de enskilda problemen. Hela organisationen och dess anställda måste vara beredda att ta itu med alla de problem som kan hindra snabbare rapportering. Hos de företag som lyckades bäst i undersökningen fanns just denna helhetssyn på koncernredovisningen och dess rapportering.

Bengt Holmquist