Balans nr 4 2000

Nyheter & Debatt: Bolagens informationsgivning undersökt – Svenska företag snabbast i Europa

Under de senaste åren har frågan om företagens informationsgivning debatterats flitigt. En av de frågor som varit uppe, t.ex. vid seminarier på Finforum och i artiklar här i Balans, är snabbheten.

Det har hävdats att det måste gå ännu fortare att få fram rapporterna till marknaden. Och även på detta område har man pekat på USA som det goda exemplet – där får även stora och komplicerade koncerner fram sina bokslut betydligt snabbare än här i Sverige.

Nu har KPMG undersökt ett antal europeiska börsbolags rapportering i Fast Close – European Benchmark Survey. Och då visar det sig att när det gäller snabbheten är det svenska och finska företag som toppar listan. Man konstaterar att trenden går mot snabbare rapportering, men att det inte är några dramatiska förändringar. Möjligen kan dock arbetet med millennieproblemen ha hindrat utvecklingen under 1999.

Varfär är det viktigt?

Deltagarna ombads lista orsakerna till varför processen bör bli snabbare. De flesta nämnde då värdet för aktieägarna, styrelsens och ledningens behov av snabbare interninformation och behovet av att visa att man är en professionell organisation.

Mindre viktigt var t.ex. konkurrenternas publiceringsdatum eller långivarnas önskemål.

Utredarna menar att svaren på frågan visar att det handlar om ett starkt yttre tryck på företagen att öka farten.

Varför är det svårt?

Eftersom rapportering ju inte bara handlar om att räkna samman siffror, frågade man sedan vilka faktorer som man troddde utgjorde de största hindren. Var finns problemen när man vill korta tiden?

Det visar sig att de flesta – som t.ex. svenskarna – menar att det största hindret är dålig kvalitet på rapporteringen från enheterna i koncernen. Det går åt mycket tid att korrigera och jämka ihop.

Andra viktiga frågor var dåliga datasystem (värst i UK), oförutsedda händelser och för många nivåer.

Revisorerna, datastödet eller skillnader i redovisningsprinciper, var betydligt mindre problem.

De båda länder som hade minst antal arbetsdagar till publiceringsdatum var alltså Sverige och Finland medan Tyskland och Schweiz var långsammast (i undersökningen ingick dessutom Holland och UK).

Viktigt med nationella regler

I undersökningen slås fast att det är tydligt att de olika ländernas placering är direkt relaterade till hur strikta de nationella reglerna är.

Avslutningsvis slår undersökningen dock fast att även om det yttre trycket ökar på en snabbare rapportering och även om trenden därför också går åt det hållet, så går det inte fort.

En del problem har redovisats ovan, andra är t.ex. alltför många konsolideringsnivåer i organisationen eller alltför många konton och kostnadsställen.

Men, avslutar man, det är inte bara detta som måste rättas till. Det krävs mer än att bara rätta till de enskilda problemen. Hela organisationen och dess anställda måste vara beredda att ta itu med alla de problem som kan hindra snabbare rapportering. Hos de företag som lyckades bäst i undersökningen fanns just denna helhetssyn på koncernredovisningen och dess rapportering.

Bengt Holmquist

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...