På hösten 1979 hade Balans ansökt om anslutning till det statliga tidskriftsstödet och under 1980 betalas det för första gången ut sådant stöd. Summan är knappt 10 000 kronor. Upplagan under året är på väg upp mot 8 000 exemplar. Omfånget varierar mellan 32 och 40 sidor per nummer och av dessa är mellan 4 och 10 sidor annonser. Dessutom hade man genomfört vissa smärre förändringar i layouten, t.ex. vad gäller innehållssidan och utformningen av författarpresentationerna.
Redaktionskommittén har ännu inte valt någon ny ledamot efter Ulf Gometz och har det här året bara ett ordinarie sammanträde och ett extra planeringsmöte. På det senare diskuteras t.ex. ansvarsfördelningen mellan redaktion och redaktionskommitté, vilken läsekrets man vill ha (fler externa prenumeranter?), behovet av ett redaktionsråd och om det skulle vara bra med ledare i tidningen. En ledamot, som inte kunde delta i mötet, framför i brev bl.a. att det kanske vore bra med en föryngrad kommitté och en något snitsigare och mer journalistisk framtoning.
Det är inga stora debatter som rasar i Balans under 1980 även om någon professor korrigerar någon revisors uppgifter i fråga om beskattning och Knut Rodhe ställer sig mycket skeptisk till sale-and-lease-back (”... man bör tänka sig för två gånger, innan man på grundval av svenska rättsregler ger sig i kast med det trolleri, som sale-and-lease-back utgör.”).
Per Strandin diskuterar kvalitetskontroll med kritiska förtecken och får svar av Caj Nackstad som menar att en extern kvalitetskontroll i FARs regi möjligen i en framtid skulle kunna bli ett komplement till kommerskollegiets tillsyn. Debatten om inflationsredovisning lever också vidare under året.
Ett temanummer under hösten tar upp småföretagen i anslutning till FARs utkast till rekommendation om revision i mindre företag. Där konstaterar bl.a. Lennart Eriksson att årsredovisningarna blivit mycket bättre, men att förvaltningsberättelser i de icke börsanknutna bolagen fortfarande är mycket knapphändiga.
I årets sista nummer publiceras en intervju med den tillträdande FAR-ordföranden Ulf Gometz. Där diskuterar denne bl.a. problemet med kårens snabba tillväxt (”de kollegiala kontakterna med personer från andra byråer har minskat”) och om samhället ska räkna med revisorernas hjälp vid bekämpandet av ekonomisk brottslighet.
Gometz menar att revisorerna bör ta positiva och konstruktiva initiativ, så att man kan påverka en utveckling där det förväntas att både fackliga och politiska krafter kan komma att ha synpunkter. Han diskuterar också en del andra frågor som återkommer i dagens debatt, t.ex. definitionen av begreppet oberoende och revisionens lönsamhet för klienterna.