I december 1993 har IMU-Testologen genomfört en läsarundersökning åt Balans och på årets första möte med redaktionskommittén presenterar projektledaren resultaten. Det visar sig att de flesta förändringar sedan mätningen 1989 ligger inom felmarginalen – och det är ett bra resultat. Över 90 procent av läsarna anser fortfarande att Balans är saklig, förtroendeingivande och håller hög kvalitet.

Tidningen är bäst på områdena revision, redovisning och revisorns roll, lite sämre på småföretag och skatt (som tidningen ju inte ska skriva så mycket om enligt statuterna).

Upplagan fortsätter att gå ned mest p.g.a. byråernas nedskärningar, men nu i betydligt lugnare takt, den TS-reviderade siffran för 1994 blir 13 600 exemplar. Ekonomin är fortsatt god.

Redaktionen svarar nu även för layout och teknisk produktion av Nytt från revisorn, FAR INFO och Mini-Info åt FAR Förlag. Balans läggs in på FAR CD och ingår även i det nya Stora FAR-paketet.

I årets första nummer går Ulf Gometz igenom ett tidigare föga omskrivet ämne – revisor på bolagsstämma – i en artikel som senare omarbetas till en skrift från FAR förlag. Den tilldelas också C H Witts pris. Diskussionerna om netto- och bruttometoden forsätter med flera deltagare och får på Balans debattsidor bitvis en ganska frän ton.

I mars berättar Björn Markland att ”om regeringen får som den vill upphör auktorisation och godkännande av revisorer att vara en statlig uppgift från 1 januari 1995”. Det sker i en artikel som berättar om propositionen och revisorsutredningens slutsatser beträffande tillsynsfrågorna. Men i maj kan Balans redovisa hur propositionen fallit sedan Ny demokrati fronderat mot den borgerliga regeringen och röstat för en socialdemokratisk reservation (som framhåller att revision är ett samhällsintresse och bör stå under samhällets tillsyn). Frågan utreds vidare och i novembernumret redogör Björn Markland för hur planerna på den kommande Revisorsnämnden ser ut.

Årets båda temanummer handlar om advokaternas och revisorernas förhållande till varandra (”Jag skulle inte kunna klara mina uppdrag utan hjälp av revisorer”, säger Rolf Åbjörnsson) och om Revisorn och småföretagen (”Min personliga uppfattning att revisionsplikten i den typen av bolag kan slopas”, säger Stig Nilsson).

Rolf Skog berättar om förslaget till uppdelning i privata och publika bolag och återkommer också med en debattartikel som kritiserar de politiska kompromisser som gjordes vid slutbehandlingen. I andra artiklar behandlas t.ex. hedge accounting, RRV:s nya roll, pensionsskulder och client/server – och naturligtvis förslaget till ny årsredovisningslag.

I anslaget till en artikel om hantering av kreditrisker kan man notera att den värsta turbulensen nu tycks vara över på marknaden. Författarna skriver att den finansiella krisen visade bristfälligheter i den interna riskhanteringen. Nu beskrivs inte längre en pågående kris, nu vill man dra slutsatser av vad som hänt och kunna skydda sig mot nya kriser.