Innehåll

Balans nr 5 2000

1996 Hinner alla revisorer med när IT-tåget går? Och vad kan FAR hjälpa till med?

Efter några år utan förändringar sker det nu en del. Helena Strandqvist ersätts som redaktionssekreterare av Åsa Johansson, civilekonom och journalist som kommer från Elfsborgs Läns Allehanda. I redaktionskommittén avgår först Ulf Spång och ersätts av Kerstin Sundberg och sedan anmäler även Birgitta Lindén att hon tänker sluta.

Och fr.o.m. september ändras en del i tidningens utseende; de långa artiklarna får bredare spalter, innehållsförteckningen görs om och det blir fler färgbilder och delvis nya rubrikstilar.

Upplagan ökar något detta år, ekonomin är god och chefredaktören konstaterar i FARs årsredovisning att Balans under de gångna åren visat sig förhållandevis okänslig för svängningar i annonskonjunkturerna (något som f.ö. anses typiskt för facktidningar som dominerar ett marknadssegment).

Den trettonde upplagan av FIN-forum bjöd på en del nyheter. En var att arrangörerna hade flyttat evenemanget till oktober (från tidigare december) och därför har Balans referat från två årgångars seminarier under 1996, i både januari- och novembernumret. Och båda gångerna ligger tonvikten tydligt på företagens informationsgivning, ett ämne som undan för undan blir vanligare i debatten.

Tre av årets temablock behandlar lagar och regler: Företagsrekonstruktion (vem tjänar på de nya reglerna?), Fusioner (revisorerna har fått en ny lagstadgad arbetsuppgift) och PRV:s nya förseningsavgifter. Det fjärde är mer omfattande, både som ämne och till uppläggningen:

I december kommer Balans IT-nummer med inledningsrubriken: Hinner alla med när tåget går? Deltagarna i en stor paneldebatt försöker ge svar på frågan om vad FAR kan göra, när de stora byråerna nu snabbt skaffar sig egna IT-rutiner, som är helt anpassade till respektive organisations internationella regler. I en serie intervjuer talas om säkerhet, god revisorssed och behovet av nya lagar och regler. Avslutningsvis skriver gästskribenten Erik Philipson om den administrativa programvaran, både om hur den borde vara och hur den nu i själva verket är.

I början av året kan Ulf Gometz notera och kommentera det faktum att Högsta Domstolen i den segslitna frågan om brutto- eller nettometod slutligen valt nettometoden och att rättsläget äntligen klarnat.

Sven Erik Johansson och Sigvard Heurlin skriver om behovet av bättre vägledning för nedskrivningsbeslut (det handlar om Haningehem) och Björn Markland beskriver FEE:s rapport till Europakommissionen om revisorns roll (”... kan komma att innebära de största förändringarna sedan 80-talet”).

Förre bankdirektören Karl-Henrik Pettersson publicerar en text om marknadens och redovisningens olika värderingar, Birgitta Jönsson Lundmark försvarar nya ÅRL, medan professor Sven-Erik Johansson är fortsatt starkt kritisk. Och Fredrik Ljungdahl skriver i oktobernumret om miljöredovisning i finansiella termer, en artikel som småningom ger honom C H Witts pris för bästa artikel för årgången 96/97.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...