Innehåll

Balans nr 5 2000

Internationellt: Global Financial Reporting – IAS eller US GAAP?

KPMG har låtit skicka ut frågeformulär till drygt 500 större europeiska företag för att undersöka inställningen till IAS respektive US GAAP. Bakgrunden är flera av de europeiska länderna tillåter företag att använda andra redovisningsprinciper än de nationella, i varje fall för koncernredovisningen.

Antalet svar på frågeformuläret är 122, dvs. endast något över 20 procent. Någon analys av bortfallet verkar inte ha gjorts. Det innebär att det är farligt att dra allt för långtgående slutsatser. Med reservation för detta anser sig KPMG kunna konstatera att bortåt hälften av de företag som idag använder nationella principer överväger en förändring. Av dessa uppger ca 2/3 att de avser att gå över till IAS medan återstoden uppger att de föredrar amerikanska principer.

På frågan om hur väl företagen känner till respektive regelverk är svarsprocenten förvånansvärt hög. 75 procent anser sig ha en god eller mycket god kunskap om IAS medan motsvarande siffra för US GAAP är 50 procent.

När det gäller inställningen till respektive regelverk är det naturligtvis så att de som redan tillämpar IAS anser att de reglerna är bäst och samma sak för US GAAP. De viktigaste fördelarna med IAS är att implementeringskostnaderna uppfattas som lägre samt att möjligheterna att påverka utformningen av reglerna är större. Den viktigaste fördelen med US GAAP, å andra sidan, är att tillgängligheten till riskkapitalmarknaderna ökar och att kostnaderna för kapital minskar.

Slutligen redovisas företagens inställning till ett antal frågor där IAS och US GAAP skiljer sig åt. Det gäller exempelvis möjligheten att tillämpa den så kallade ”true and fair override”. Hela 85 procent av företagen säger att detta är en väsentlig fördel med IAS även om möjligheten tillämpas mycket sällan. Möjligheten att tillämpa override anges också som den enskilt viktigaste punkten när det gäller att välja mellan IAS och US GAAP.

För övriga frågor gäller generellt att företagen är mer positiva till IASC-reglerna när de uppfattas som mer liberala. Det gäller poolning, särskilt om USA genomför ett förbud mot poolning, och goodwill, givet att den amerikanska avskrivningstiden förkortas till 20 år.

Rolf Rundfelt

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...