Innehåll

Balans nr 10 2001

Språk & ospråk: Tredje land eller tredjeland och tredjeländer?

Att skriva både klart och väl är inte problemfritt. Alla skribenter med den ambitionen stöter väl då och då på små språkliga problem som vållar oproportionellt stor vånda. Heter det si eller så? Om det är bråttom väljer vi kanske en omskrivning. Men för t.ex. den som översätter EU-texter finns det inga sådana genvägar. Inte sällan ställs han eller hon inför problem som hittills är olösta på svenska.

En vanlig EU-term är third country. Den används, även i plural, i betydelsen ”land som står utanför Europeiska unionen”. Det ligger nära till hands att luta sig mot den svenska frasen tredje man som ett analogt uttryck. Den kan också skrivas tredjeman, trots att betoningen ligger på den sista stavelsen. Men tredje man eller tredjeman har ingen pluralform. Vad göra?

Svenska språknämnden har löst problemet. Nämnden konstaterar att tredje land har en vidsträcktare användning än tredje man. Uttrycket måste därför kunna böjas i plural och i bestämd form. Lösningen blir rekommendationen: skriv tredjeland och tredjeländer och böj denna sammansättning på normalt sätt.

Ett annat besvärligt böjningsproblem uppstår om man vill använda policy i plural. Regeringskansliet rekommenderar en omskrivning: skriv i stället ett företags policy i olika frågor. Teoretiskt kan man tänka sig pluralformen policyer (jämför med juryer).

Att euro som valuta, liksom franc och mark, inte får någon pluraländelse börjar kännas vant, t.ex. när man anger ett belopp som 100 euro. Men som mynt eller sedel får euron en pluralform. Hur många euror har du på dig? Jag gjorde av med de sista eurorna.

Men hur förkortar vi egentligen miljoner kronor? Numera är språkvårdens helt samstämmiga rekommendation mnkr i normal sakprosa. I den senaste upplagan av Myndigheternas skrivregler har Regeringskansliet ändrat sig: ”Vi rekommenderar nu mnkr (i likhet med Svenska språknämnden), eftersom risken att ’mkr’ tolkas som ’miljarder’ har ökat med åren.” Detta innebär att Svenska språknämnden, Terminologicentrum TNC och Regeringskansliet enats om förkortningarna mnkr och mdkr för miljoner respektive miljarder kronor i normal sakprosa. TNC har dock mjukat upp sin inställning något till att använda prefixen k, M och G om annat än fysikaliska enheter. När man måste spara utrymme, t.ex. i tabeller, kan man i ekonomisk facktext använda kSEK, MSEK och GSEK, skriver TNC i sina skrivregler. Men det är olämpligt att använda SEK i svenska texter när inga andra valutor är inblandade. Då räcker det bra med kr, tkr, mnkr och mdkr.

Janet Gardell är språkkonsult och arbetar bl.a. med olika språkvårdsfrågor. Hon tar gärna emot synpunkter och reaktioner.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...