Att skriva både klart och väl är inte problemfritt. Alla skribenter med den ambitionen stöter väl då och då på små språkliga problem som vållar oproportionellt stor vånda. Heter det si eller så? Om det är bråttom väljer vi kanske en omskrivning. Men för t.ex. den som översätter EU-texter finns det inga sådana genvägar. Inte sällan ställs han eller hon inför problem som hittills är olösta på svenska.
En vanlig EU-term är third country. Den används, även i plural, i betydelsen ”land som står utanför Europeiska unionen”. Det ligger nära till hands att luta sig mot den svenska frasen tredje man som ett analogt uttryck. Den kan också skrivas tredjeman, trots att betoningen ligger på den sista stavelsen. Men tredje man eller tredjeman har ingen pluralform. Vad göra?
Svenska språknämnden har löst problemet. Nämnden konstaterar att tredje land har en vidsträcktare användning än tredje man. Uttrycket måste därför kunna böjas i plural och i bestämd form. Lösningen blir rekommendationen: skriv tredjeland och tredjeländer och böj denna sammansättning på normalt sätt.
Ett annat besvärligt böjningsproblem uppstår om man vill använda policy i plural. Regeringskansliet rekommenderar en omskrivning: skriv i stället ett företags policy i olika frågor. Teoretiskt kan man tänka sig pluralformen policyer (jämför med juryer).
Att euro som valuta, liksom franc och mark, inte får någon pluraländelse börjar kännas vant, t.ex. när man anger ett belopp som 100 euro. Men som mynt eller sedel får euron en pluralform. Hur många euror har du på dig? Jag gjorde av med de sista eurorna.
Men hur förkortar vi egentligen miljoner kronor? Numera är språkvårdens helt samstämmiga rekommendation mnkr i normal sakprosa. I den senaste upplagan av Myndigheternas skrivregler har Regeringskansliet ändrat sig: ”Vi rekommenderar nu mnkr (i likhet med Svenska språknämnden), eftersom risken att ’mkr’ tolkas som ’miljarder’ har ökat med åren.” Detta innebär att Svenska språknämnden, Terminologicentrum TNC och Regeringskansliet enats om förkortningarna mnkr och mdkr för miljoner respektive miljarder kronor i normal sakprosa. TNC har dock mjukat upp sin inställning något till att använda prefixen k, M och G om annat än fysikaliska enheter. När man måste spara utrymme, t.ex. i tabeller, kan man i ekonomisk facktext använda kSEK, MSEK och GSEK, skriver TNC i sina skrivregler. Men det är olämpligt att använda SEK i svenska texter när inga andra valutor är inblandade. Då räcker det bra med kr, tkr, mnkr och mdkr.
Janet Gardell är språkkonsult och arbetar bl.a. med olika språkvårdsfrågor. Hon tar gärna emot synpunkter och reaktioner.