Innehåll

Balans nr 11 2001

Europa-frågor: EUs utvidgning och EMU

Europeiska unionen har 15 medlemsländer. Ytterligare 12 länder har ansökt om medlemskap. Sverige är ett av de länder som anser att dessa ska bli medlemmar så snart som möjligt, vilket markerades under Sveriges ordförandeskap. Frågor runt utvidgningen diskuterades under ett seminarium där förre tyske förbundskanslern Helmut Schmidt beskrevsin syn på det framtida Europa. Först och främst ansåg han att EU måste gå från enhälliga beslut till fler majoritetsbeslut. Idag finns det 70 områden där enhällighet krävs, vilket gör att det är mycket svårt att fatta gemensamma beslut. Han ansåg vidare att det idag finns för många kommissionärer. Med den planerade utvidgningen skulle det innebära 27 stycken, som skulle ha lika mycket att säga till om. Ett annat område är EUs omfattande lagstiftning. EUs grundlag består idag av 80 000 sidor lagtext, där både nya och gamla lagar finns med.

I diskussionerna om ett framtida medlemskap i EU ingår även frågan om EMU. Om kandidaterna godtar Maastrichtfördraget innebär det att de även accepterar att gå över till euro. Nu känns nog frågan om ett EMU-medlemskap avlägsen, men utvecklingen går snabbt, om några år är det inte omöjligt att de knappat in på övriga EU-länder. Parlamentet har klargjort att de gärna vill att kandidatländerna blir medlemmar i EMU, men att de inte kan räkna med någon ”rabatt”. De måste uppfylla de fem konvergenskriterierna som fastställts och som alla andra länder varit tvungna att följa.

Det är inte bara eurozonen som berörs av den stundande introduktionen av eurosedlar och mynt. Flera länder i Central- och Östeuropa använder idag D-mark som sitt lagliga betalningsmedel. Det kan finnas flera orsaker till det, bl.a. att deras egen valuta har ansetts för instabil. I länder med mycket oroligheter är det många som inte litar på de lokala bankerna. Istället för att sätta in sina pengar på ett bankkonto har de stoppat pengarna i madrassen, eller på annat lämpligt ställe. Dessa pengar dras in efter nyår och kommer att bli olagliga två månader senare. Det är därför en stor och svår uppgift att upplysa om valutabytet. Man har bl.a. bett journalister i dessa länder att informera lokalbefolkningen. Det har talats om att ställa upp bussar i små byar dit de kan gå och växla sina D-mark. Växlingen kommer dock troligtvis att kosta pengar. För att uppmuntra befolkningen till att istället sätta in sina pengar på banken har man bestämt att valutabytet på bankkontot är gratis.

Samtalen om utvidgning har intensifierats det senaste året, mycket tack vare Sverige. EU har idag en befolkning på drygt 370 miljoner invånare. Om samtliga kandidatländer skulle bli medlemmar i EU skulle det innebära att folkmängden ökade till mer än 500 miljoner invånare. Anpassningen till EU går framåt, men det är mycket som ska harmoniseras och det är viktigt att varje enskilt kandidatland går framåt i lämplig takt. Det måste få ta den tid som behövs för att samtliga inblandade länder ska känna sig tillfreds med EU.

Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...