Är det lönsamt att satsa tid på att få texter klara och tydliga? Klarspråksivrare talar gärna om effektiva texter, dvs. texter som når både sina mottagare och sitt syfte. På Klarspråksgruppens webbplats (www.justitie.regeringen.se/klarsprak) kan man just nu läsa om en nyutkommen skrift med titeln Writing for Dollars, Writing to Please av juridikprofessorn Joseph Kimble. Kimble visar att den tid som en skribent satsar på att göra sin text tydligare ger vinst. Budskapet går fram bättre samtidigt som läsaren sparar tid.
Kimble refererar undersökningar från förvaltning och näringsliv som går ut på att mäta läshastighet och läsförståelse för två texter med samma innehåll, den ena skriven på ett klart och enkelt sätt. Klart språk gör inte oväntat att läsaren dels förstår mer, dels läser snabbare. Tidsbesparingen för t.ex. officerare i den amerikanska marinen skulle vara värd totalt 635 miljoner kronor om året.
Lättast att mäta språklig effektivitet har förmodligen myndigheter med bred service till medborgarna, t.ex. försäkringskassor och skattemyndigheter. Genom att mäta den tid det tar att besvara medborgarnas frågor i olika ärenden kan man få en uppfattning om lönsamheten i att göra blanketter och informationstexter tydligare.
Kimble har även undersökt attityderna till klarspråk. Han punkterar myten att jurister har en konservativ språksyn. Mer än 80 procent av ett antal domare och jurister som fick bedöma en lagtext skriven i traditionell stil och samma text omskriven enligt klarspråksprinciper föredrog nämligen den klarspråkliga.
Klarspråkspråksprinciperna är inte särskilt märkvärdiga. Det handlar om sunt förnuft och vad som skulle kunna kallas brukstextskribentens gyllene regel: lämna ifrån dig texten i det skick som du som tidspressad läsare skulle vilja ha den. Orientera läsaren, informera i underrubrikerna, sätt punkt i tid, skriv i aktiv form och var konkret!
En färsk rapport från Statskontoret, På väg mot ett bättre myndighetsspråk, mynnar ut i ett handfast diagnosinstrument i form av ett frågeschema för kontroll av hur begriplig en text är. Den skribent som inte kan besvara frågorna på önskvärt sätt uppmanas att arbeta vidare med texten. Statskontoret föreslår att regeringen ska uppmuntra myndigheterna att använda frågeschemat i sin fortsatta språkvård.
Enligt Klarspråksgruppens enkäter behöver arbetet med att främja väl fungerande texter få högre status och prioritet. Begripliga texter betyder bättre service till medborgarna. Men enligt Klarspråksgruppen sparar de också tid och pengar. När blir klarspråk en effektivitetsfaktor att räkna med, inte bara en lyx man kan kosta på sig om det blir tid över?
Janet Gardell är språkkonsult och arbetar bl.a. med olika språkvårdsfrågor. Hon tar gärna emot synpunkter och reaktioner.