Balans nr 11 2001

Flerkompetensbyråer: Två helt olika slags oberoende

Lars Isacsson torde ha varit den förste advokaten som gick ur advokatsamfundet för att börja arbeta som affärsjurist på ett av de stora revisionsföretagen. Han slutade på Advokatfirman Lindahl och är sedan snart två och ett halvt år chef för KPMGs nya juristenhet KPMG Legal.

Avdelningen har ett drygt trettiotal affärsjurister. Mer än hälften är advokater som gått ur samfundet.

Lägger vi till skattejuristerna har KPMG totalt cirka 120 jurister inom affärsområdet Skatt & Juridik och kan rankas som den femte största ”advokatbyrån”.

En ny företagskultur

Var det svårt att ta steget från advokatbyrån till KPMG?

– Ja, oerhört svårt, säger Lars Isacsson.

Från början var han mycket tveksam. Men så tänkte han – i flera månader. Förlusten av advokattiteln var kanske ingen stor sak. För hans egen del handlade det mer om tveksamhet inför att byta företagskultur. Hela sitt yrkesverksamma liv hade han tillbringat på advokatbyrå. Ett revisionsföretag blev en ny miljö där det bland annat fanns andra sorters befattningshavare som gjorde andra saker än han var van vid. Dessutom var det en tung uppgift – men också en utmaning – att bygga upp KPMGs affärsjuridiska verksamhet.

Som advokat hade han framför allt arbetat med finansjuridik i vid bemärkelse: låneavtal, finansiering av flygplan och större projekt, förvärvsfinansiering etc. Den sortens juridik finns inte i så stor utsträckning hos KPMG Legal som på stora advokatbyråer.

Tänker inte så mycket på MDP:er

– Så yrkesmässigt har det skett en förskjutning för min del – mindre specialisering, bredare bas. Det är lärorikt. Men jag tror att specialiseringen kommer mer. Affärsjuridiken på revisionsföretag befinner sig, trots sin relativa storlek och snabba tillväxt, ännu i sin linda. Även internationellt är verksamheten en relativt ny företeelse, med undantag för några länder.

Hur ser du på advokatsamfundets inställning till Multidisciplinary Practices, MDP:er?

– Det betyder inte så mycket för mig personligen. Av debatten i massmedier skulle man kunna tro att det i den dagliga verksamheten pågår ett ständigt funderande och positionerande kring MDP:er med syftet att kunna ingå i advokatsamfundet. Men vi tänker inte så mycket på det längre eftersom vi valt att arbeta och arbetar i den här miljön redan. Vi lyssnar och följer med men inte mer. Visst kan jag tycka att det vore intressant på många sätt att blanda sig i debatten. Det ska jag också göra i panelen på juriststämman (som har ägt rum när detta läses, red:s anm. Ett referat kommer i nästa nummer av Balans). Men denna fråga är inte så högt prioriterad för mig.

Revisorns oberoende är mer intressant

För Lars Isacsson är advokatsamfundets negativa inställning till MDP:er inte alls lika betydelsefull som frågan om revisorns oberoende.

– Den frågan är viktigare för oss att hantera än advokatsamfundets synpunkter kring advokaternas oberoende. Vi har ingen omedelbar strävan att komma tillbaka in i samfundet. Men revisorsoberoendet – där reglerna nu håller på att ändras – är en fråga som påverkar vår verksamhet.

Det är skillnad på advokaters och revisorers oberoende. Lite förenklat kan man säga att en advokat ska vara oberoende i förhållande till alla utom klienten medan revisorn inte minst ska vara oberoende gentemot klienten.

– Man menar alltså inte samma sak med oberoende i de båda fallen. Samma ord används i debatten men det har olika betydelser i respektive fall. Det har ibland lett till viss förvirring.

Oberoende från statsmakten

Lars Isacsson menar att advokaternas oberoende historiskt i mycket har gällt ett oberoende från statsmakten. Det har glömts bort i diskussionen. Behovet av oberoende visavi statsmakterna är särskilt synligt i brottmål där staten står för både poliser, åklagare och domstolar. Då är det viktigt med en från staten oberoende person för att sköta försvaret.

– Tanken på detta märks ibland i debatten när det exempelvis diskuteras att staten ska ha ett ökat inflytande i disciplinärenden. Då reagerar advokatkåren: Vi måste vara oberoende [från statsmakten]. Detta är ett av många exempel på att ordet oberoende används för olika saker som inte alltid har med varandra att göra. Diskussionen handlar ofta om både äpplen och päron samtidigt.

– Visst pratar vi om MDP hos oss ibland, säger Lars Isacsson. Vi tycker att samfundet har intressanta synpunkter etc. Men eftersom vi som sagt inte känner något omedelbart behov av att vara med i samfundet – vi är ju del av en annan verksamhet i dag – så är det viktigare för oss att följa revisorernas och revisionsbolagens oberoende. Vad advokatsamfundet tycker påverkar egentligen bara förutsättningarna för dess egna ledamöter att bedriva sin verksamhet.

Samfundet marginaliseras?

Men flertalet av er som arbetar här har ju varit advokater och ni tycks hela tiden bli fler före detta advokater på revisionsbyråerna. Era verksamheter håller på att utvecklas till relativt stora enheter. Man skulle kunna tänka sig en framtid där kanske hälften av landets advokater inte längre är advokater, eller hur?

– Ja, det är en möjlig utveckling. Det är tråkigt att advokatsamfundet i Sverige har intagit en så tuff position i MDP-frågan. Det är inte en dialog, det är konfrontation som gäller. Jag kan tänka mig att det i viss mån beror på rädsla för konkurrens. Och när en representant för advokatsamfundet i tidningen Advokaten antyder att det inte är de bästa advokaterna som gått till revisionsbyråerna så är det inte längre någon sakdebatt. Jag skulle gärna föra en dialog med advokatsamfundet för att öppna för nya typer av medlemmar. Risken på sikt är att samfundet tappar väldigt många ledamöter och marginaliseras. Det vore synd.

Internationellt: de flesta är advokater

Internationellt har KPMG cirka 2 500 affärsjurister i sitt nätverk, exklusive skattejurister.

– Av dessa personer är en betydande majoritet advokater, säger Lars Isacsson. Det visar i vilken utsträckning det i många länder är möjligt med samarbete mellan revisorer, advokater och andra konsultgrupper inom MDP:er.

Tydligaste exemplet är kanske Norge.

– Där heter vi KPMG Law Advokatfirma. Den äldste delägaren är vice ordförande i advokatsamfundet och en offentligt väl känd person.

Inge Wennberg

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...