Nyheter inför bokslutet 2001: ...och vilka kan tillämpa BFNs allmänna råd?

Enligt bokföringslagen ansvarar Bokföringsnämnden (BFN) för utvecklandet av god redovisningssed. Redovisningsrådets rekommendationer riktar sig i första hand till noterade bolag. Det framgår även av Stockholmsbörsens noteringsavtal att de noterade bolagen ska följa Redovisningsrådets rekommendationer. De bolag som inte är skyldiga att tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer ska istället tillämpa normgivning från BFN. Under 1999 beslutade BFN att dess normgivning ska utgöras av allmänna råd och vägledningar. I vägledningarna görs hänvisningar till andra lagar och rekommendationer. Vägledningarna är beskrivande och innehåller vanligen exempel och kommentarer till de allmänna råden. De allmänna råden innehåller endast BFNs egna regler.

BFN har under de senaste två åren arbetat med att klargöra i vilken omfattning Redovisningsrådets rekommendationer ska utgöra god redovisningssed även för icke noterade företag. I detta arbete har för närvarande fyra rekommendationer från Redovisningsrådet anpassats av BFN. Ytterligare en rekommendation har publicerats i utkast form. Syftet med BFNs tillämpingsnormgivning är att bidra till att redovisningen i icke-noterade företag förenklas jämfört med redovisningen i de noterade företagen samtidigt som samma grundläggande redovisningsprinciper tillämpas för noterade respektive icke-noterade företag.

BFN har i sitt arbete med att anpassa Redovisningsrådets rekommendationer delat upp de icke-noterade näringsdrivande företagen i följande kategorier:

• små företag,

• medelstora företag och

• stora företag.

Med små företag avses de s.k. 10/24 företagen, dvs. företag i vilka antalet anställda under de senaste två räkenskapsåren i medeltal uppgått till högst tio och tillgångarnas nettovärde enligt fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret uppgått till högst 24 miljoner kronor. Med stora företag avses de näringsdrivande, icke noterade, företagen med en balansomslutning som enligt balansräkningarna de senaste två räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp om 1000 gånger prisbasbeloppet eller antalet anställda hos företaget under de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200. Medelstora företag är de som inte kategoriseras som små eller stora företag.

Det står de icke-noterade företagen fritt att välja om de vill följa en specifik rekommendation från Redovisningsrådet eller Bokföringsnämndens allmänna råd. (Har Bokföringsnämnden inte publicerat något allmänt råd kan vägledning hämtas från Redovisningsrådets rekommendationer.) Exempelvis om ett icke-noterat företag följer de flesta av BFNs allmänna råd (BFNAR) kan det ändå välja att följa t.ex. RR 9 Inkomstskatter från Redovisningsrådet. Denna rekommendation ska då följas i sin helhet.

För ett moderföretag bestäms till vilken kategori företaget hör utifrån koncernens storlek. Skälet till detta är skrivningen i Årsredovisningslagen (ÅRL) 7 kap. 12 § som anger att ett moderföretag normalt ska tillämpa samma principer i koncernredovisningen som i årsredovisningen. Ett dotterföretag till ett noterat moderbolag behöver dock inte följa Redovisningsrådets rekommendationer i sin redovisning utan kan där välja att följa BFN.

I matrisen på föregående sida framgår vilka rekommendationer från Redovisningsrådet respektive BFN som träder i kraft från 1 januari 2001 respektive från 1 januari 2002. Redovisningsrådet har även givit ut rekommendationen RR 22, Utformning av finansiella rapporter som träder i kraft 1 januari 2003. Den rekommendationen behandlas inte i denna artikel, då vi här endast behandlar rekommendationer som träder i kraft under 2001 och 2002.

Carina Edlund och Jorma Kyrö