RR 1:00 Koncernredovisning

De stora nyheterna jämfört med den tidigare rekommendationen RR 1:96 avser goodwill, negativ goodwill, avsättning för omstruktureringsåtgärder och värdering i samband med upprättande av förvärvsanalys.

Den absoluta gränsen för goodwillavskrivningar var tidigare 20 år. I den nya rekommendationen anges att det i sällsynta fall kan finnas övertygande skäl att goodwillposten har en nyttjandeperiod som överstiger 20 år. Om så är fallet är företaget skyldigt att årligen beräkna återvinningsvärdet i enlighet med RR 17 Nedskrivningar för den minsta kassagenererande enhet i vilken goodwillposten ingår. Företagen måste upplysa om skälen och beskriva de faktorer som haft väsentlig betydelse för bedömningen till att en längre avskrivningsperiod används. Det är vidare inte tillåtet att underlåta att skriva av på goodwillposten.

Uppstår negativ goodwill vid ett förvärv måste man först fråga sig om det beror på att tillgångarna i det förvärvade dotterföretaget är redovisade till ett för högt värde eller att alla skulder i dotterföretaget inte är redovisade. Är så inte fallet så är nästa fråga om den negativa goodwillen beror på framtida kostnader eller förluster. Om detta är anledningen så redovisas en negativ goodwill i koncernens balansräkning och den löses upp under den period som kostnaderna eller förlusterna förväntas uppkomma.

I det fall negativ goodwill inte är föranledd av nyss nämnda skäl ska den del av negativ goodwill som överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar intäktsföras omedelbart. Den del som inte överstiger detta belopp ska lösas upp över en tidsperiod som motsvarar kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de förvärvade identifierbara tillgångarna som är avskrivningsbara.

Möjligheterna att göra avsättning för omstruktureringsreserver har begränsats avsevärt. En omstruktureringsreserv får endast avse vissa förväntade kostnader i den förvärvade verksamheten och huvuddragen i ett åtgärdsprogram ska tillkännages senast vid förvärvstidpunkten. Sedan ska ett konkret åtgärdsprogram tas fram senast tre månader efter förvärvet eller senast vid årsredovisningens avgivande om det infaller tidigare.

Nya regler gäller vid upprättande av förvärvsanalys när man ska värdera en immateriell tillgång där det saknas en aktiv marknad. RR 1:00 anger att den immateriella tillgången högst får tas upp till ett belopp som innebär att negativ goodwill inte uppstår eller ökar.

Alternativreglerna vid avyttring och förvärv av dotterföretag försvinner också. När rekommendationen träder i kraft kommer endast huvudreglerna att vara tillåtna. Ett tips är att redan i år tillämpa huvudreglerna för att inte behöva göra om jämförelseåret.

RR 15 Immateriella tillgångar

Rekommendationen delar upp de immateriella tillgångarna i förvärvade resp. internt upparbetade immateriella tillgångar.

De förvärvade immateriella tillgångarna kan i princip alltid redovisas som en tillgång då de normalt uppfyller de kriterier som rekommendationen uppställer för aktivering. För att en immateriell tillgång ska redovisas som en tillgång i balansräkningen krävs att det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla företaget och tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. För separat förvärvade immateriell tillgångar är dessa kriterier i princip alltid uppfyllda.

Förvärvet kan ske dels som ett separat förvärv, dels som en del av ett företagsförvärv. I det senare fallet ska reglerna i RR 1:00 Koncernredovisning tillämpas.

Internt upparbetade immateriella tillgångar kan i princip aldrig aktiveras som en tillgång. Det finns dock särregler som berör aktivering av forsknings- och utvecklingsprojekt. En uppdelning sker på utgifter för forskning och utgifter för utveckling. Utgifter för forskning ska kostnadsföras men utgifter för utveckling anses utgöra en tillgång och ska därmed aktiveras som en tillgång om sex kriterier, enligt punkt 45, är uppfyllda. Kravet gäller dock endast koncernredovisningen.

Rekommendationen anger även utgifter som inte får redovisas som en tillgång. Dessa är:

  • utgifter för etablering av verksamheter (”start-up costs”), såvida inte utgifterna inkluderas i anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång,

  • utgifter för utbildningsverksamhet,

  • utgifter för reklam och säljfrämjande åtgärder samt

  • utgifter för omlokalisering eller omorganisation av delar av företag eller hela företaget.

Skälen till att utgifter för utbildning och reklam/säljfrämjande åtgärder inte kan redovisas som en tillgång är att ett företag vanligtvis inte har kontroll över hur länge de anställda (inklusive företagsledningen) kommer att stanna kvar i företaget. Inte heller har företaget tillräcklig kontroll över ekonomiska fördelar som är resultat av reklam och liknande utgifter då företagen saknar kontroll över kundernas agerande. Bristen på kontroll medför att det inte går att säkerställa att ekonomiska fördelar tillfaller företaget.

RR 16 Avsättningar, ansvarsförbindelse och eventualtillgångar

En avsättning definieras i rekommendationen som en skuld som är oviss med avseende på belopp eller tidpunkt då de kommer att regleras. Ett företag ska redovisa en avsättning i balansräkningen när

  • det har ett åtagande (legalt eller informellt) som en följd av en inträffad händelse,

  • det är troligt att ett utflöde av resurser som utgör ekonomiska fördelar kommer att krävas för att reglera åtagandet och

  • en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Detta ska jämföras med den skrivning som återfinns i ÅRL 3 kap. 9 §:

Som avsättning skall sådana förpliktelser redovisas som är hänförliga till räkenskapsåret och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller den tidpunkt då de skall infrias.

Rekommendationen betonar tydligare att ett åtagande ska finnas för att få redovisa en avsättning.

Hur rekommendationen ska tolkas ges vägledning i ett antal exempel som återfinns i bilaga till rekommendationen. Ett sådant exempel avser en nedläggning av en division: Ett styrelsebeslut togs den 12 december 2000. Detta beslut meddelas inte någon av de berörda före balansdagen den 31 december 2000. Inga andra mått och steg har vidtagits för att genomföra beslutet. I detta exempel anges att ingen förpliktigande händelse har inträffat, varför inget åtagande finns och därmed redovisas ingen avsättning. Exemplet visar att ett åtagande föreligger först när ett beslut har kommunicerats till tredje man.

Om det finns ett åtagande som en följd av en förpliktigande händelse men det är endast ytterst liten sannolikhet att ett utflöde (vanligen betalning) kommer att behövas utgör detta inte en avsättning utan en ansvarsförbindelse.

En eventualtillgång definieras i rekommendationen som en möjlig tillgång som har sitt ursprung i inträffad händelse men vars förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra faktorer inträffar eller uteblir. Händelserna ligger inte helt inom företagets kontroll. Ett exempel är ett rättsanspråk med oviss utgång. En eventualtillgång redovisas inte i balansräkningen utan som en tillgång inom linjen.

RR 17 Nedskrivningar

Rekommendationens syfte är att beskriva värderingsmetoder för att säkerställa att tillgångarna inte är redovisade till ett för högt värde.

Den omfattar alla tillgångar utom varulager, uppskjutna skattefordringar, tillgångar som redovisas enligt rekommendationerna om entreprenadkontrakt och ersättning till anställda (den senare finns bara som utkast och en rekommendation baserad på utkastet föreslås träda i kraft 1 januari 2003). Rekommendationen omfattar inte heller finansiella tillgångar med undantag av andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures.

Utgångspunkten i rekommendationen är att det vid varje bokslutstillfälle kontrolleras om det föreligger en indikation på en värdenedgång. Föreligger en sådan indikation ska tillgångens återvinningsvärde beräknas. Återvinningsvärdet är det högsta värdet av tillgångens nettoförsäljningsvärde och dess nyttjandevärde.

Nyttjandevärdet beräknas utifrån en uppskattning av framtida kassaflöden som tillgången, i befintligt skick, förväntas ge upphov till i den löpande verksamheten. Framtida investeringar som beräknas förbättra tillgångens prestanda ska således inte medräknas. En eventuell avyttring av tillgången ska också beaktas. Kassaflödena ska nuvärdesberäknas med hjälp av en diskonteringsränta.

Om det inte är möjligt att fastställa återvinningsvärdet för en enskild tillgång får man beräkna återvinningsvärdet för den minsta kassagenererande enhet som tillgången hör till.

Uppstår ett nedskrivningsbehov på en kassagenererande enhet ska i första hand goodwill skrivas ned. Övriga tillgångar skrivs därefter ned i proportion till deras redovisade värden. RR 17 ska tillämpas med effekt framåt.

RR 19 Verksamheter under avveckling

Om en avveckling sker av en betydande organisatorisk enhet och det går att särskilja enheten för verksamhets- och redovisningsändamål ska i de finansiella rapporter som företaget avger enheten särskiljas. Detta förutsätter att avvecklingen är följden av ett beslut som avser hela verksamheten i fråga eller dess huvudsakliga del. Upplysning ska lämnas när ett bindande försäljningsavtal träffats avseende i stort sett samtliga tillgångar som ingår i verksamheten eller då företagets styrelse eller annat behörigt organ har beslutat och offentliggjort en detaljerad plan för avvecklingen. Upplysningar ska lämnas även om beslutet har tagits och offentliggjorts efter utgången av redovisningsperioden, men innan redovisningshandlingarna avgivits av styrelsen.

De upplysningar som krävs kan lämnas antingen i not eller i resultaträkningen, balansräkningen eller kassaflödesanalysen. Jämförelse siffror krävs bara i de finansiella rapporter som upprättas efter det att information om avvecklingen lämnats första gången. Den information som lämnas om avvecklingen ska uppdateras i efterföljande finansiella rapporter till dess att avvecklingen är avslutad.

Denna sammanställning och bearbetning av nyheterna inför bokslutet har gjorts av auktor revisorerna Carina Edlund och Jorma Kyrö . Båda är verksamma vid KPMGs specialistavdelning Kvalificerad Redovisning.