Balans nr 11 2001

Finforum 2001: ”Goodwill – en restpost som inte minskar i värde”

Professor Aschwinpaul C Sondhi, vars förnamn alltid uttalas ”Tony”, är forskare, konsult och aktiv inom amerikanskt skapande av redovisningsstandarder. Vid Finforum talade han om vart informationsgivningen i USA är på väg.

Till de senaste förändringarna hör att Financial Accounting Standards Board, FASB, sedan halvårsskiftet inte längre tillåter poolningsmetoden vid samgåenden.

– Det är svårt att rättfärdiga poolning och nu har FASB effektivt satt stopp för möjligheten, säger Tony Sondhi. Somliga säger att det finns affärer där det är svårt att avgöra vilket företag som är förvärvaren. Men det stämmer inte. Se bara på hur länge ledningen i förvärvade företag överlever.

Men för säkerhets skull har FASB utfärdat vissa regler till hjälp för dem som har svårt att bestämma vem som har köpt vem.

Goodwill – en restpost

Sedan länge har man i USA haft strikta regler för hur köpeskillingen vid förvärv ska hänföras till olika tillgångar och skulder som ingår i förvärvet. Beloppen ska med början i kortfristiga tillgångar fördelas enligt en bestämd ordning.

– Detta är viktigt, säger Tony Sondhi. Utan de reglerna skulle förbudet mot poolningsmetoden sättas ur spel. Då kunde man lika gärna tillåta poolning.

Enligt ett annan färsk regel från FASB: nu måste företagen skilja ut goodwill från immateriella tillgångar.

– Tanken är att goodwill är en restpost. Definitionsmässigt kan goodwill inte mätas. Den ska tekniskt sett inte ses som en tillgång. En tillgång representerar ett framtida värde – och summan måste kunna mätas. Alltså är goodwill en restpost som varken kan hänföras till materiella eller immateriella tillgångar.

Ingen systematisk avskrivning

FASB tillåter numera inte systematisk avskrivning av goodwill utan bara nedskrivningar efter prövning som ska ske årligen. Utgångspunkten för resonemanget är att goodwill inte anses minska i värde. Och om den ändå skulle göra det menar FASB att värdeminskningen inte följer någon spikrak nedåtgående linje. Och FASB ser inga övertygande bevis för att goodwill skulle ha någon särskild livslängd som kan fastställas.

Ett FASB-argument för att inte tillåta avskrivning av goodwill är att när de flesta företag allokerar tillgångar och skulder till olika rörelsegrenar krävs ledningarna inte på någon extra betalning för att driva sina affärer. De betalar inte heller för avskrivningen av goodwill.

– Och, säger Tony Sondhi, kom ihåg en sak: all forskning på senare år visar att företagen betalar överpriser vid förvärv. Goodwill är en bra indikator på hur stort överpriset är – och på hur ledningen handskas med företagets resurser. Kan överpriset då vara en tillgång? Knappast.

Två slags immateriella tillgångar

FASB tillåter inte heller redovisning av internt skapad goodwill. Å andra sidan går det fortfarande utmärkt att skriva av forskning och utveckling. Den regeln har inte ändrats. Men FASB har satt igång ett projekt för att se över de reglerna. Ny utformning kan komma nästa år.

När det gäller immateriella tillgångar kan man säga att FASB arbetar med två olika slag av sådana tillgångar. Immateriella tillgångar med en bestämd livslängd, till exempel patent på tjugosju år, ska skrivas av under denna tid. Värdet på immateriella tillgångar med obestämd livslängd ska däremot prövas varje år. Samtidigt ska dessa tillgångars återstående livslängd bedömas varje år. Kan ingen bestämd livslängd fastställas behandlas tillgångarna som goodwill – de får inte skrivas av men kan skrivas ner.

De immateriella tillgångarna kan på vissa villkor flyttas mellan de två nämnda kategorierna.

Fair value

Prövningen av värdet på goodwill och immateriella tillgångar med obestämd livslängd sker enligt regler i FAS 121 och 141. Den görs med utgångspunkt från varje rapporterande enhet. En rapporterande enhet är vanligen en rörelsegren eller en nivå därunder. Dessa enheter måste identifieras och omvärderas regelbundet. De utgör grunden för prövningen av de immateriella tillgångarnas värde. Resultatet av prövningen behöver dock inte stå i årsredovisningen. Det vore opraktiskt eftersom det inte krävs att alla rapporterande enheter mäts samtidigt. Det kan gå månader mellan mätningarna av olika enheter.

Själva prövningen är i princip inte märkvärdigare än att den rapporterande enhetens verkliga värde jämförs med dess balansvärde. Verkligt värde, fair value, är idealiskt sett marknadsvärdet. Men det finns andra metoder, till exempel att räkna på förväntat kassaflöde.

Prövningen av värdet ger enligt Tony Sondhi viss anledning att bekymra sig. Det kommer nog fortfarande att vara som det alltid har varit: de flesta försämringar råkar av någon anledning redovisas under fjärde kvartalet.

EBITDA

– Många företagsledare vill ha mer focus på saker som EBITDA (earnings before interest, taxes, depreciation and amortization), säger Tony Sondhi vidare. Det har sagts mig att somliga tror att ”d” i EBITDA står för debet. Somliga tycks verkligen också redovisa på det sättet. En fråga jag tänker på: om förvärvad goodwill representerar en normal framtida intjäningsförmåga (som enligt FASB inte minskar i värde) – varför ska vi då strunta i den? Med andra ord: när företagen använder EBITDA berättar de att de ger mig ett felaktigt besked om sin framtida intjäningsförmåga.

Tung bok

Tony Sondhi har forskat och undervisat bland annat på Columbia och Georgetown University. Han är medförfattare till boken The Analysis and Use of Financial Statements (och ”är livrädd att få den tunga boken i huvudet vid anföranden inför folk som tvingats ta sig igenom den”). Han har bland annat arbetat i FASB:s akutgrupp, i den amerikanska revisorsorganisationen AICPA:s International Accounting Standards Advisory Council och i en av IASC:s styrgrupper. Han är ordförande i Financial Accounting Policy Committee, som är en grupp finansanalytiker som arbetar med att försöka påverka AICPA, SEC och FASB. Han är rådgivare åt olika företag, bland annat kreditratingföretaget Moodys.

Inge Wennberg

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...