Balans nr 11 2001

Finforum 2001: ”Snart kommer månadsprognoserna”

Årets Finforum avslutades med en paneldebatt om varför man ska ha prognoser.

Debattledaren Peter Malmqvist frågade Björn Jansson, analyschef på Enskilda Securities, om Enskilda använder prognoserna särskilt mycket.

– Nej, sa han.

Därmed var dock inte debatten slut utan Jansson förklarade att företagen inte har någon särskild kristallkula som förutsäger konjunkturer. En marknad består av olika uppfattningar som ska smältas samman till en. Och i den finns det rätta priset. Säger bolaget att det ska tjäna 500–520 miljoner blir marknadens prognos 495–525. Någon vågar avvika, men inte mycket. Sedan viker konjunkturen. Då blir det vinstvarning och gigantiska kursrörelser. Prognoser har en tendens att öka rörelserna vid konjunkturernas vändpunkter.

Hur kan de?

Men företaget som tar fram data och pratar om framtiden – har det inte bättre förutsättningar än analytikern?

– Nej, inte alls, sa Björn Jansson. Hur kan ett bolag som Ericsson med någon som helst trovärdighet säga att dess marginal ska vara fem procent nästa år.

Ja, hur kan Ericsson det?

– Vi kan göra det bland annat därför att vi har så nära kontakter med de stora kunderna, svarade Åse Lindskog, Ericssons presschef. Vi vill ge prognoser för det närmaste kvartalet om det är möjligt. I rapporten för andra kvartalet hade vi ingen prognos. Det var en avspegling av det osäkra marknadsläget då. Vi brukar också klä prognoserna i ord och förklara om det ser osäkert ut.

– Jag är kanske lite ensam här om att vi inte ska ha prognoser, sa Björn Jansson. Men de som hela tiden ser på kvartalsprognoser ska sedan inte komma och säga att aktiemarknaden fokuserar för mycket på kvartalsrapporter och kortsiktighet. Att utvärdera vad företaget gör nästa kvartal i förhållande till vad de sagt tidigare – det är det som skapar kortsiktigheten. Tyvärr går inte marknaden bara mot kvartalsrapporter. I USA har de flesta bolag börjat med mid-quarter updates och jag tror inte det dröjer länge innan vi har månadsrapportering – och månadsprognoser. Avvikelserna från dessa kommer att skapa enorma kursrörelser. Och avvikelser är normala eftersom inget bolag har någon kristallkula. De har bara sin orderbok.

– Under det senaste året har vi fått uttrycket ”ingen visibilitet”, fortsatte Björn Jansson. Jag hävdar att visibiliteten alltid är densamma. Det är bara större osäkerhet när det går ner. Men då vill inget företag tala om det. De ser lika tydligt vad de sett tidigare men när orderna saknas kallas det ”ingen visibilitet”.

De ser inga order...

Ska inte pröva förutsättningarna

Och vad gör revisorerna med prognoser i delårsrapporter? Frågan gick till Sigvard Heurlin, Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

– Enligt FAR-rekommendationen ska vi beträffande utsikter om framtiden se om det lämnas motstridig eller vilseledande information i prognosavsnittet. Men vi har inte som uppgift att pröva förutsättningarna som prognosen bygger på. En översiktlig granskning av en delårsrapport avslutas med en negative assurance. Vi ska säga att det sagda så vitt vi vet inte strider mot lag. Lag innehåller en koppling till god sed och god sed innebär en koppling till rekommendationer. Men någon särskild rekommendation om prognoser finns inte. Vi läser, begrundar, relaterar till annan information, försöker uppmärksamma sådant som kan leda till missförstånd. Sedan framför vi våra synpunkter. Ibland fäster företaget avseende vid vad vi säger. Det händer väl sällan mig utan de säger: ”Ja, vi hör vad du säger. Men nu är det faktiskt så att ...

– Visst skulle vi revisorer kunna tycka diverse olika saker, sa Sigvard Heurlin. Men det ska vara kvalitet i det revisorer gör. Det ska vara mer än tyckande.

Analytiker mest intresserade

Är kopplingen till prognoserna något som Ericsson jobbar mycket med i sina kontakter?

– Analytiker vill veta så mycket som möjligt om prognoserna, sa Åse Lindskog. Journalisterna fokuserar mindre på dem. De är mest intresserade av den raka nyhetsrapporteringen i form av resultatet – som för analytikerna redan är historia. Sedan gör medierna en utvärdering när det kommer ytterligare en kvartalsrapport medan analytikerna då har hoppat ytterligare ett kvartal framåt.

Inge Wennberg

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...