Årets Finforum avslutades med en paneldebatt om varför man ska ha prognoser.
Debattledaren Peter Malmqvist frågade Björn Jansson, analyschef på Enskilda Securities, om Enskilda använder prognoserna särskilt mycket.
– Nej, sa han.
Därmed var dock inte debatten slut utan Jansson förklarade att företagen inte har någon särskild kristallkula som förutsäger konjunkturer. En marknad består av olika uppfattningar som ska smältas samman till en. Och i den finns det rätta priset. Säger bolaget att det ska tjäna 500–520 miljoner blir marknadens prognos 495–525. Någon vågar avvika, men inte mycket. Sedan viker konjunkturen. Då blir det vinstvarning och gigantiska kursrörelser. Prognoser har en tendens att öka rörelserna vid konjunkturernas vändpunkter.
Hur kan de?
Men företaget som tar fram data och pratar om framtiden – har det inte bättre förutsättningar än analytikern?
– Nej, inte alls, sa Björn Jansson. Hur kan ett bolag som Ericsson med någon som helst trovärdighet säga att dess marginal ska vara fem procent nästa år.
Ja, hur kan Ericsson det?
– Vi kan göra det bland annat därför att vi har så nära kontakter med de stora kunderna, svarade Åse Lindskog, Ericssons presschef. Vi vill ge prognoser för det närmaste kvartalet om det är möjligt. I rapporten för andra kvartalet hade vi ingen prognos. Det var en avspegling av det osäkra marknadsläget då. Vi brukar också klä prognoserna i ord och förklara om det ser osäkert ut.
– Jag är kanske lite ensam här om att vi inte ska ha prognoser, sa Björn Jansson. Men de som hela tiden ser på kvartalsprognoser ska sedan inte komma och säga att aktiemarknaden fokuserar för mycket på kvartalsrapporter och kortsiktighet. Att utvärdera vad företaget gör nästa kvartal i förhållande till vad de sagt tidigare – det är det som skapar kortsiktigheten. Tyvärr går inte marknaden bara mot kvartalsrapporter. I USA har de flesta bolag börjat med mid-quarter updates och jag tror inte det dröjer länge innan vi har månadsrapportering – och månadsprognoser. Avvikelserna från dessa kommer att skapa enorma kursrörelser. Och avvikelser är normala eftersom inget bolag har någon kristallkula. De har bara sin orderbok.
– Under det senaste året har vi fått uttrycket ”ingen visibilitet”, fortsatte Björn Jansson. Jag hävdar att visibiliteten alltid är densamma. Det är bara större osäkerhet när det går ner. Men då vill inget företag tala om det. De ser lika tydligt vad de sett tidigare men när orderna saknas kallas det ”ingen visibilitet”.
De ser inga order...
Ska inte pröva förutsättningarna
Och vad gör revisorerna med prognoser i delårsrapporter? Frågan gick till Sigvard Heurlin, Öhrlings PricewaterhouseCoopers.
– Enligt FAR-rekommendationen ska vi beträffande utsikter om framtiden se om det lämnas motstridig eller vilseledande information i prognosavsnittet. Men vi har inte som uppgift att pröva förutsättningarna som prognosen bygger på. En översiktlig granskning av en delårsrapport avslutas med en negative assurance. Vi ska säga att det sagda så vitt vi vet inte strider mot lag. Lag innehåller en koppling till god sed och god sed innebär en koppling till rekommendationer. Men någon särskild rekommendation om prognoser finns inte. Vi läser, begrundar, relaterar till annan information, försöker uppmärksamma sådant som kan leda till missförstånd. Sedan framför vi våra synpunkter. Ibland fäster företaget avseende vid vad vi säger. Det händer väl sällan mig utan de säger: ”Ja, vi hör vad du säger. Men nu är det faktiskt så att ...”
– Visst skulle vi revisorer kunna tycka diverse olika saker, sa Sigvard Heurlin. Men det ska vara kvalitet i det revisorer gör. Det ska vara mer än tyckande.
Analytiker mest intresserade
Är kopplingen till prognoserna något som Ericsson jobbar mycket med i sina kontakter?
– Analytiker vill veta så mycket som möjligt om prognoserna, sa Åse Lindskog. Journalisterna fokuserar mindre på dem. De är mest intresserade av den raka nyhetsrapporteringen i form av resultatet – som för analytikerna redan är historia. Sedan gör medierna en utvärdering när det kommer ytterligare en kvartalsrapport medan analytikerna då har hoppat ytterligare ett kvartal framåt.
Inge Wennberg