Balans nr 3 2001

God redovisningssed i insamlingsorganisationer

I samband med övergången till den nya bokföringslagen och årsredovisningslagen för insamlingsorganisationer har Frivilligorganisationernas Insamlingsråd tillsammans med Öhrlings PricewaterhouseCoopers utarbetat ett förslag till årsredovisning m.m. Eva Törning, Inga Wall och Erik Zachrison presenterar i denna artikel utseendet på årsredovisningen.

FRII, frivilligorganisationernas insamlingsråd har tillsammans med Öhrlings PricewaterhouseCoopers utvecklat årsredovisning m.m. för användning i insamlingsorganisationerna. Eva Törning, redovisningsexpert på Öhrlings PricewaterhouseCoopers har i samarbete med en arbetsgrupp inom FRII utarbetat förslag till årsredovisning/årsbokslut, kontotabell och konteringsinstruktioner. Syftet med arbetet har främst varit att underlätta övergången till den nya bokföringslagen (BFL) och årsredovisningslagen (ÅRL) för insamlingsorganisationerna men också att behandla vissa centrala redovisningsfrågor som är specifika för dessa organisationer (se artikel av Torkelsson/Törning i Balans nr 5/2000). Ett tredje väl så viktigt syfte var också att försöka göra informationen i årsredovisningarna mer enhetlig, jämförbar och lättillgänglig för läsaren/bidragsgivaren.

Under arbetets gång har muntliga avstämningar gjorts med insamlingsorganisationernas valda revisorer, Bokföringsnämnden och Stiftelsen för Insamlingskontroll, SFI. FRII, som organisation, har också som mål att den särskilda redovisning som idag krävs av SFI på sikt ska kunna ersättas av FRII:s mall för årsredovisning.

Arbetsgruppens resultat presenterades för FRII:s medlemmar i form av en informationsdag den 1 februari 2001. Medlemmarna uppmuntrades att börja beakta mallen redan i årsredovisningarna för 2000, något som bland andra Cancer-fonden kommer att göra.

Det återstår att avsluta arbetet med den anpassade kontoplanen baserad på bas 2000. Detta arbete behandlas därför inte här.

Vi vill här kort presentera det arbete som FRII:s arbetsgrupp gjort. Mycket av detta är så allmänt att det även kan tillämpas på andra organisationer inom den ideella sektorn, exempelvis idrottsföreningar, samfund och friluftsorganisationer. Presentationen har delats upp i två delar där vi i detta nummer presenterar innehållet i årsredovisningen och i ett kommande nummer av Balans redogör för vissa viktiga värderingsprinciper. Synpunkter mottages tacksamt till FRII, info@frii.a.se.

FRII:s mall för årsredovisning är tillgänglig som PDF-fil på FRII:s hemsida, http//www.frii.a.se.

Syftet med årsredovisningen i en insamlingsorganisation

En årsredovisning bör ge relevant information för att möta ett allmänt intresse från givare, medlemmar, kreditgivare och andra som ger gåvor av olika slag till insamlingsorganisationen. Dessa externa användare av årsredovisningen har ett gemensamt intresse av att bedöma

  1. det uppdrag som en organisation utför (mot medlemmar eller mot externa parter), dvs. ändamålet, och dess möjlighet att fortsätta att utföra detta uppdrag, och

  2. hur ledningen sköter sitt ansvar och andra mått på utfallet av deras arbete.

Eller med andra ord, genom att kombinera siffermaterialet i resultat- och balansräkningarna med en informativ verksamhetsberättelse får läsaren möjlighet att bedöma om man tycker att organisationens syfte uppfyllts under året.

Innehållet i FRII:s förslag till årsredovisning

Förslaget till årsredovisning innehåller de delar som krävs av ÅRL, dvs. förvaltningsberättelse (här kallad Verksamhetsberättelse), resultaträkning (såväl funktionsindelad som kostnadsslagsindelad), balansräkning och noter. Till detta har fogats en kassaflödesanalys utformad enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 7. Arbetsgruppen inom FRII är medveten om att det inte är så många insamlingsorganisationer som uppfyller storlekskraven i ÅRL för krav på finansieringsanalys men vill ändå slå ett slag för kassaflödesanalysen för att underlätta för läsaren att förstå organisationens verksamhet. Dessutom bör en organisation som först samlar in medel och först därefter spenderar dem ha ett mycket angenämt kassaflöde!

I materialet finns klara markeringar vad ett årsbokslut ska innehålla för att även de mindre organisationerna ska kunna använda mallen så att branschen därigenom även uppnår en harmonisering.

Verksamhetsberättelsen

Förslaget till verksamhetsberättelse innehåller såväl de obligatoriska rubrikerna som återfinns i 6 kap. ÅRL som tilläggsrubriker för att möta läsarnas intresse. Under alla rubriker lämnas förslag i punktform till innehåll. Förutom de obligatoriska rubrikerna har FRII lagt till rubrikerna Medlemmar, Förvaltning och Information.

Verksamhetsberättelsen är viktig för givarna eftersom de där får reda på hur organisationen samlat in pengar under året, uppfyllt sitt ideella syfte (med såväl årets som tidigare års insamlade medel) och hur man kan komma i kontakt med den. Det är också viktigt att det klart framgår att organisationen står under Stiftelsen för Insamlingskontrolls (SFI) tillsyn (om man har ett 90-konto) och att man är medlem i FRII.

En rubrik som har en stor tyngd hos insamlingsorganisationerna är den om framtida utveckling, kanske framför allt om man haft en stor insamlingskampanj under året (exempelvis som den mycket lyckosamma kampanjen Världens Barn under 2000). Här är det viktigt för läsaren att kunna se hur organisationen tänker spendera dessa pengar eller om pengarna kommer att ligga i kassakistan under året för att spenderas längre fram. Här mäts också ledningens framtidsplanering.

Uppställning av resultaträkningen

Årsredovisningen innehåller både en funktionsindelad och en kostnadsslagsindelad resultaträkning.

Den funktionsindelade, som förordas av FRII, är uppdelad i funktionerna Ändamålskostnader, Insamlingskostnader och Administrationskostnader (se uppställning sid. 37), vilket motsvarar den uppdelning av kostnader som efterfrågas av SFI. Denna uppdelning underlättar för läsaren av årsredovisningen att se hur stor del av de insamlade medlen som använts för att främja det ideella ändamål som organisationen har.

Efter dessa båda resultaträkningar finns en separat avstämning av hur det resultat som organisationen genererat under året ska fördelas. En sådan fördelning sker främst som en slags periodisering av medel som insamlats under tidigare år men som tagits i anspråk under året och medel som insamlats under året och som ska tas i anspråk för ett visst ändamål längre fram i tiden. FRII anser att eftersom en insamlingsorganisation inte har som främsta syfte att generera vinst, ska det klart framgå av resultaträkningen hur mycket av de medel som samlats in under året som redan öronmärkts för vissa specifika ändamål. Det som återstår förs till organisationens balanserade medel och kan därmed utnyttjas fritt av organisationen.

Innehållet i resultaträkningen

FRII har gjort vissa anpassningar av den funktionsindelade resultaträkningen för att möta branschens behov (se uppställningen här bredvid).

Verksamhetsintäkter

FRII:s arbetsgrupp var enig i sitt beslut att inte använda sig av ÅRL:s benämning Nettoomsättning utan valde i stället begreppet Verksamhetsintäkter. I denna post redovisas alla intäkter utom finansiella intäkter, dvs. insamlade medel, medlemsavgifter, bidrag, försäljning, sponsring och liknande. Till posten Verksamhetsintäkter har kopplats en not där fördelningen mellan olika intäktsslag redovisas. Dessutom uppmuntras organisationerna att lämna ytterligare upplysningar om intäkterna.

Ändamålskostnader

Ändamålskostnader är alla kostnader som åsamkas organisationen när den ska uppfylla sitt ideella syfte, mot medlemmarna eller mot externa parter. Dessa kostnader kan delas upp i

  1. stöd utbetalade enligt organisationens syfte, t.ex. forskningsbidrag,

  2. aktiviteter i enlighet med organisationens syfte, t.ex. humanitärt bistånd eller information

  3. indirekta kostnader till a) och b) om dessa är väsentliga (t.ex. löner, kontor)

  4. kostnader för viss ledning och administration.

Ändamålskostnader kan också inkludera avskrivning och realisationsresultat på anläggningstillgångar om dessa helt eller delvis används för det ideella syftet (jmfr donerade tillgångar).

Insamlingskostnader

Insamlingskostnader är nödvändiga för att samla in medel från externa parter. Hit räknas således kostnaden för insamlingsbössor, annonser och reklam, lönekostnader, tackbrev och liknande. Men hit hör också försäljningskostnader som är förenade med försäljning av varor, dvs. varukostnader, direkta försäljningskostnader samt kostnader för porto, löner, lokaler och liknande.

Administrationskostnader

Liksom i exempelvis ett aktiebolag krävs ett visst mått av allmän administration i en insamlingsorganisation – alla arbetsuppgifter kan ju inte utföras ideellt. FRII ser administrationskostnaderna som ett led i att säkerställa kvalitet i insamlingsarbetet. Administrationskostnad inkluderar normalt

  • direkta kostnader såsom intern och extern revision, legala arvoden samt kostnader förknippade med stadgarna eller legala krav, t.ex. medlemsregister, årsstämma och upprättande av årsredovisning.

  • indirekta kostnader vilket inkluderar en andel av ledningens och andra anställdas tid och de fasta kostnader som hör samman med dessa, t.ex. kontor och kostnader för kommunikation.

Bidrag för administrationskostnader redovisas som intäkt bland övriga bidrag varför administrationskostnader redovisas brutto.

Årets resultat före fördelning

Det har inom FRII förts en livlig debatt om ÅRL:s benämning ”Årets resultat” är ett bra begrepp för insamlingsorganisationerna. Idag används begrepp som ”Årets saldo” för att undvika begrepp som ”resultat” och ”vinst”. För att inte bryta mot ÅRL:s benämningar har vi till slut enats om kompromissen ”Årets resultat före fördelning”, för att klart visa att detta inte är den slutliga summan för året måste man även ta hänsyn till den periodisering av ändamålsbestämda medel som beskrivits ovan under rubriken Uppställning av resultaträkningen.

Sammanfattning

Genom utarbetandet av FRII:s mall för årsredovisning har FRII:s medlemmar fått en möjlighet att utforma en branschpraxis och därmed underlätta för läsarna av årsredovisningarna eftersom informationen både utökas och harmoniseras. Nu återstår att se hur detta kommer att hanteras praktiskt av insamlingsorganisationerna.

Eva Törning, Inga Wall och Erik Zachrison

Fotnot

Eva Törning, Inga Wall och Erik Zachrison återkommer i ett kommande nummer av Balans med en redogörelse för vissa viktiga värderingsprinciper i insamlingsorganisationer.

Funktionsindelad resultaträkning

Not

2001

2000

Verksamhetsintäkter

x

xx

xx

Ändamålskostnader

−xx

−xx

Insamlingskostnader

−xx

−xx

Administrationskostnader

x

−xx

−xx

Verksamhetsresultat

xx

xx

Resultat från finansiella investeringar

Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

x

xx

xx

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

x

xx

xx

Räntekostnader och liknande resultatposter

−xx

−xx

Förvaltningskostnader

−xx

−xx

Summa resultat från finansiella investeringar

xx

xx

Resultat efter finansiella poster

xx

xx

Skatt på årets resultat (i aktiebolag)

x

−xx

−xx

Årets resultat före fördelning

xx

xx

Fördelning av årets resultat

x

Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan)

xx

xx

Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år

xx

xx

Reservering av ändamålsbestämda medel som inte utnyttjats under året

−xx

−xx

Kvarstående belopp för året/förändring balanserat kapital

xx

xx

Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII)

Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII) är en branschorganisation för de svenska organisationer som samlar in pengar hos allmänheten. Organisationens medlemmar – för närvarande är 66 organisationer anslutna – står för den största delen av de drygt tre miljarder kronor som varje år skänks till de s.k. 90-kontona. Det är konton som exklusivt tillhandahålls av Stiftelsen för Insamlingskontroll (SFI), se separat faktaruta. FRII:s medlemmar driver sitt arbete organisatoriskt antingen som ideell förening eller som stiftelse/insamlingsstiftelse.

FRII har fastställt fyra nyckelord som ska känneteckna insamlingen i Sverige nämligen respekt, trovärdighet, kvalitet och öppenhet.

Stiftelsen för Insamlingskontroll (SFI)

Stiftelsen för Insamlingskontroll skapades 1980 för att ta över den kontroll av insamlingar bland allmänheten som dittills och sedan 1943 utövats av Näringslivets Granskningsnämnd. Grundare av SFI är den svenska arbetsmarknadens centralorganisationer – LO, SACO, TCO och SAF – samt FAR. Stiftelsen leds av en styrelse, där varje grundare utser en ledamot och en ersättare för denne. SFI har ett kansli, vars chef också ingår i styrelsen.

SFI:s syften är: att insamlingar bland allmänheten för humanitära, välgörande och kulturella ändamål, miljövård och naturskydd sker under betryggande kontroll, att insamlingar inte belastas med oskäliga kostnader, att sunda marknadsföringsmetoder används på insamlingsområdet, samt att ändamålsenliga metoder för insamlingskontroll utvecklas.

Drygt 300 insamlingsorganisationer är knutna till SFI och har förbundit sig att följa SFI:s anvisningar och att kontinuerligt få bl.a. sina redovisningshandlingar granskade. Varje organisation inom SFI har av SFI tilldelats minst ett sexställigt s.k. 90-konto hos post- och/eller bankgirot. Detta konto är gentemot allmänheten ett bevis för att insamlingen är kontrollerad och en säkerhet för att skänkta pengar hamnar rätt.

Eva Törning, redovisningsexpert, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Inga Wall, ekonomichef, Cancerfonden och Erik Zachrison, generalsekreterare, FRII.

Eva Törning medverkade senast i Balans nr 5/2000.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...