Innehåll

Balans nr 6–7 2001

Språk & ospråk: Vem bestämmer vad orden betyder?

Ord är konventionella symboler. Deras ljud- och bokstavsgestalter har i regel inget naturligt samband med betydelsen, den mentala föreställningen bakom. Tack vare underförstådda överenskommelser kan vi med ordens hjälp få andra att förstå vad vi tänker. Ordlistor, ordböcker och lexikon beskriver och systematiserar dessa konventioner.

Upptäcker vi en ordlucka i språket försöker vi fylla den på något sätt: med en omskrivning, en ny sammansättning, ett inlån från ett annat språk eller ett helt nytt ord som, om det är välfunnet, anammas av andra språkbrukare. ”Många tror att vi har ett ansvar att bevara språket, men det vore riktigare att säga att vi har en skyldighet att förändra det. Inte som ett självändamål, men för att det hela tiden ska kunna täcka det vi behöver tänka, säga och skriva.” skriver Fredrik Lindström i sin underhållande bok Världens dåligaste språk – tankar om språket och människan idag.

Nya ord och nya betydelser kan etableras snabbt. Tänk bara på ordet finansvalp. I sin överförda betydelse har ordet fallskärm på kort tid blivit många gånger vanligare i tidningstext än ordet i dess konkreta betydelse. Svenska språknämnden publicerade nyligen Nyordsboken – med 2000 nya ord in i 2000-talet. Från de senaste femton åren hittar man där ord som fjärka, matkort, miljörevisor, nischbank, resemäklare, rättvisemärkning, skattekramare och utsläppsrätt. Nyorden speglar vårt samhälle.

Vanliga ord kan börja användas på nytt sätt. Om någon inflytelserik språkbrukare låter ordet adressera betyda hålla tal till även på svenska, bryts plötsligt en fördämning och i sin nya betydelse sprider sig ordet i tal och skrift.

Annorlunda förhåller det sig med kontrollerbart fackspråk. Inom olika fackområden behöver man kunna vara mycket precis i sin kommunikation. Då lönar det sig att lägga ned tid och kraft på att identifiera begrepp, enas om definitioner och standardisera termer.

Just ordlistan har också väckt särskilt intresse under FARs ISA-projekt, där översättningsmomentet givetvis gör ordvalet än mer intrikat. Ett i grunden allmänspråkligt ord som assurance har skapat diskussion. Som alltid bör man fråga sig: Vem ska läsa texten? En nyckelterm i översättningsteorin är ekvivalens. Dynamisk ekvivalens innebär att översättaren strävar efter ett fullständigt naturligt uttryck och försöker få mottagaren att relatera budskapet till den egna kulturen. Ambitionen är att effekten på mottagaren ska bli densamma i målspråket som i källspråket.

Vem bestämmer således vad orden betyder? Språkbrukarna förstås, såväl sändarna som mottagarna.

Janet Gardell är språkkonsult och arbetar bl.a. med olika språkvårdsfrågor. Hon tar gärna emot synpunkter och reaktioner.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...