Europeiska kommissionen tar varje månad fram en lägesrapport om euroförberedelserna i de tolv euroländerna. Den senaste kom i juli. Rapporten ligger som grund för att kunna studera eventuella förändringar i den allmänna opinionen om euron.
Kunskaperna varierar stort mellan länderna. Generellt kan sägas att medvetenheten om den nya valutan bland allmänheten ökat, men den är fortfarande långt ifrån hög. Två tredjedelar av de tillfrågade vet att eurosedlar och mynt kommer i omlopp den 1 januari 2002. I Italien och Frankrike vet dock mindre än hälften vilket datum som gäller. Ännu färre vet hur lång perioden med dubbla valutor är. I de flesta länder sträcker den sig från 1 januari till 28 februari 2002. I Tyskland var det endast 4 % som svarade rätt. Hela 79 % trodde att perioden är längre än vad den i verkligheten är. Däremot svarar nästan hälften av alla holländare rätt. I snitt vet mer än hälften inte hur lång den dubbla perioden är och endast 14 % svarar rätt. Med tanke på att det bara är ca 100 dagar kvar är resultatet häpnadsväckande.
På uppdrag av Regeringskansliets Euroinformation har svenska Gallup undersökt svenska exportföretag och deras euroanpassning. Detta gjordes i maj och inkluderar svar från 300 svenska små och medelstora företag. Resultatet visar att allt fler börjat uppmärksamma euron och vilka effekter den kan få på företaget. Allt fler har också börjat vidta anpassningsåtgärder.
Andelen som känner till att sedlar och mynt i euro införs i de tolv euroländerna den 1 januari 2002 har ökat kraftigt, från 28 % i november 2000 till 53 % i maj 2001. Allt fler företag, från 59 % till 68 %, tror att de kommer att påverkas av euron. Betydligt fler, 41 % jämfört med 29 %, har också vidtagit förberedelser.
67 % av företagen har diskuterat om någon eller några av företagets funktioner kommer att beröras av euron och av dessa tror 68 % att så är fallet. De områden som man tror kommer att beröras mest av euron är inköp, prissättning, betalningsrutiner, offerering och fakturering.
Nära hälften har diskuterat införandet av euron med sina utländska kunder eller leverantörer, och hur det kan komma att påverka deras affärsrelation. Men endast ett fåtal (15 %) har diskuterat frågan med sina svenska kunder eller leverantörer.
Andelen företag som någon gång fått en faktura i euro har ökat markant från 39 % till 74 %. 66 % av dem som inte har fått en faktura i euro tror att de kommer att få det i framtiden. Över hälften av de som svarat har fått prislistor i euro. Från maj 1999 till maj 2001 har denna siffra stigit från 33 % till 56 %. Många tror också att de kommer att få en prislista i euro i framtiden.
Sammanfattningsvis svarar en tredjedel av de svenska företagen att de fakturerar, offererar samt prissätter sina produkter i euro. Endast ett fåtal (5 %) redovisar i euro.
Undersökningarna går att finna i sin helhet på www.regeringen.se/euro
Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU.