Innehåll

Balans nr 8–9 2001

Europa-frågor: Flera undersökningar om euron

Europeiska kommissionen tar varje månad fram en lägesrapport om euroförberedelserna i de tolv euroländerna. Den senaste kom i juli. Rapporten ligger som grund för att kunna studera eventuella förändringar i den allmänna opinionen om euron.

Kunskaperna varierar stort mellan länderna. Generellt kan sägas att medvetenheten om den nya valutan bland allmänheten ökat, men den är fortfarande långt ifrån hög. Två tredjedelar av de tillfrågade vet att eurosedlar och mynt kommer i omlopp den 1 januari 2002. I Italien och Frankrike vet dock mindre än hälften vilket datum som gäller. Ännu färre vet hur lång perioden med dubbla valutor är. I de flesta länder sträcker den sig från 1 januari till 28 februari 2002. I Tyskland var det endast 4 % som svarade rätt. Hela 79 % trodde att perioden är längre än vad den i verkligheten är. Däremot svarar nästan hälften av alla holländare rätt. I snitt vet mer än hälften inte hur lång den dubbla perioden är och endast 14 % svarar rätt. Med tanke på att det bara är ca 100 dagar kvar är resultatet häpnadsväckande.

På uppdrag av Regeringskansliets Euroinformation har svenska Gallup undersökt svenska exportföretag och deras euroanpassning. Detta gjordes i maj och inkluderar svar från 300 svenska små och medelstora företag. Resultatet visar att allt fler börjat uppmärksamma euron och vilka effekter den kan få på företaget. Allt fler har också börjat vidta anpassningsåtgärder.

Andelen som känner till att sedlar och mynt i euro införs i de tolv euroländerna den 1 januari 2002 har ökat kraftigt, från 28 % i november 2000 till 53 % i maj 2001. Allt fler företag, från 59 % till 68 %, tror att de kommer att påverkas av euron. Betydligt fler, 41 % jämfört med 29 %, har också vidtagit förberedelser.

67 % av företagen har diskuterat om någon eller några av företagets funktioner kommer att beröras av euron och av dessa tror 68 % att så är fallet. De områden som man tror kommer att beröras mest av euron är inköp, prissättning, betalningsrutiner, offerering och fakturering.

Nära hälften har diskuterat införandet av euron med sina utländska kunder eller leverantörer, och hur det kan komma att påverka deras affärsrelation. Men endast ett fåtal (15 %) har diskuterat frågan med sina svenska kunder eller leverantörer.

Andelen företag som någon gång fått en faktura i euro har ökat markant från 39 % till 74 %. 66 % av dem som inte har fått en faktura i euro tror att de kommer att få det i framtiden. Över hälften av de som svarat har fått prislistor i euro. Från maj 1999 till maj 2001 har denna siffra stigit från 33 % till 56 %. Många tror också att de kommer att få en prislista i euro i framtiden.

Sammanfattningsvis svarar en tredjedel av de svenska företagen att de fakturerar, offererar samt prissätter sina produkter i euro. Endast ett fåtal (5 %) redovisar i euro.

Undersökningarna går att finna i sin helhet på www.regeringen.se/euro

Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...