Innehåll

Balans nr 1 2002

Debatt: Jan Buisman – Årsredovisningslagen bör ändras snarast!

Balans tar gärna emot signerade debattinlägg. Vi förbehåller oss rätten att redigera inkomna bidrag.

Senast 2005 skall alla noterade företag inom EU tillämpa International Accounting Standards (IAS) i sin koncernredovisning. Det är viktigt att medlemsstaterna i EU har enats om att IAS skall vara den globala normen för redovisning. Enhetlig redovisning är ett krav för en väl fungerande kapitalmarknad, en av hörnstenarna för en europeisk intern marknad som är konkurrenskraftig i en global ekonomi. Många europeiska företag, från 2002 i en majoritet av medlemsländerna, har redan idag möjlighet för att använda IAS. Men inte de svenska!

Årsredovisningslagen är baserad på två europeiska redovisningsdirektiv, från 1978 och 1983. Någon nämnvärd anpassning till den ändrade omvärlden har under alla dessa år inte skett. Först i maj 2001 ändrades direktiven för att möjliggöra redovisning av finansiella instrument till verkligt värde. Medlemsstaterna bör ändra sina nationella lagstiftningar före den 1 januari 2004.

Många länder i Europa har tidigare skapat möjligheter för företag att tillämpa IAS genom att tillåta redovisning enligt IAS inom ramen från de två EU-direktiven, med förbigående av nationell lagstiftning, eller genom att det finns en s.k. ”overriding”-regel. EU-direktiven tillåter att medlemsstaterna ger företag en lagstadgad rätt att avvika från direktiv eller nationell lag om så behövs för att uppnå en mer rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Tyvärr har Sverige valt att inte ge sina företag denna möjlighet.

IAS är kapitalmarknadsorienterade redovisningsnormer som har utvecklats kontinuerligt. Det krävs inte så mycket fantasi för att inse att tillämpning av IAS leder till en mer adekvat redovisning än direktiv från 1978 och 1983. Den svenska årsredovisningslagen må vara från 1995 men är egentligen lika gammal som de två direktiv som implementerades vid Sveriges inträde i EU.

Länder som redan idag tillåter IAS är Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Tyskland och Österrike. Företag kan där redovisa enligt IAS (och även US GAAP) om man samtidigt följer EU-direktiven. Sedan maj innebär detta att också IAS 39 om redovisning av finansiella instrument, som gäller först för årsredovisningen 2001, kan följas. FAR, Stockholmsbörsen och Svenskt Näringsliv har begärt att en motsvarande möjlighet införs i den svenska årsredovisningslagen. Justitiedepartementet anser dock att en sådan lagstiftning inte kan vara på plats förrän 2004. Man skall förstås beakta våra demokratiska regler för att åstadkomma en lagstiftning, men något snabbare borde man väl kunna agera. Det finns i varje fall andra exempel när så skett.

Om man vill, då kan man. I Nederländerna annonserades i våras att en lagstiftning kommer att införas som ger holländska företag möjlighet att redovisa enligt IAS fr.o.m. 2002. Motiv? För att holländska företag skall ha samma möjligheter som sina konkurrenter i bl a Tyskland och för att inte försämra deras konkurrensposition. Om man vill då kan man, även med beaktande av demokratiska regler.

Borde inte svenska regeringen ta ett motsvarande initiativ? Konkurrenskraften hos de svenska företagen borde väl även ligga politiker varmt om hjärtat.

Euronext, de sammanslagna börserna i Amsterdam, Bryssel, Paris (och snart Lissabon?) kommer att kräva att noterade bolag i den mest attraktiva gruppen tillämpar IAS fr.o.m. 2003. Och Stockholmsbörsen? Om man där skulle vilja ta ett motsvarande initiativ finns årsredovisningslagen som ett hinder för alla svenska företag (de finska kan det!).

Företagen vill tillämpa IAS. I en enkät som PricewaterhouseCoopers genomförde 1999 uttalade 79 % av de tillfrågade finansdirektörerna i europeiska bolag att de vill tillämpa IAS. Detta omnämns även i EUs förslag om att IAS skall tillämpas av noterade företag. Att företag vill redovisa enligt IAS hör vi också i vårt praktiska arbete som revisorer. Vi börjar nu också se det i praktiken. Svolder ab publicerade nyligen sin årsredovisning 2000/2001 och redovisade finansiella instrument enligt IAS eftersom styrelsen anser att denna avvikelse från Årsredovisningslagen leder till en bättre redovisning av bolagets verksamhet. Även det (delvis statsägda) Telia följer IAS. För årsredovisningen 2001 uppkommer då också här konflikter med årsredovisningslagen.

Skall vi då fortsätta med att företag i allt större omfattning kan komma att redovisa enligt IAS för att kunna ge en mer rättvisande bild av företagets resultat och ställning? Innebörden av detta blir att styrelse och revisorer måste uttala att företag inte följer årsredovisningslagen. Tänk på vilket konstig bild detta kommer att ge av Sverige internationellt!

Nej, jag tycker att vi inte kan vänta till 2005. Årsredovisningslagen bör anpassas snarast så att våra svenska företag kan konkurrera på den internationella kapitalmarknaden på samma villkor som andra bolag i Europa.

Auktor revisor Jan Buisman är chef för Redovisningsspecialisterna på Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Han medverkade senast i Balans nr 1/2000.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...