Den 19 oktober ska Irland återigen rösta om EUs Nicefördrag. Detta fördrag har till syfte att anpassa unionen så att fler länder kan bli medlemmar. Irland är det enda landet som genom en folkomröstning låtit invånarna ta ställning för eller emot fördraget och förra året blev många förvånade då de annars så EU-vänliga irländarna röstade nej. Det var visserligen bara 34 % av de röstberättigade som tog sig till vallokalen. Många väljare fruktade att Irlands neutralitet skulle gå förlorad i samband med EUs framtida försvars- och säkerhetspolitiska samarbete. Andra var oroliga för att det stöd Irland fått från EU sedan deras inträde 1973 (i genomsnitt ett nettobidrag på 10 miljarder kronor) istället skulle gå till de nya medlemsländerna. Genom ökad information och större engagemang hoppas den irländska regeringen att få med sitt folk på tåget igen genom en ny folkomröstning. Vad som händer om irländarna ännu en gång röstar nej, vilket inte är helt otänkbart, vet ingen. Enligt EU-kommissionen finns ingen plan B.
EU-ledarna slog vid toppmötet i Sevilla i somras än en gång fast att EU räknar med att slutföra förhandlingarna med Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Estland, Lettland, Litauen, Cypern och Malta i slutet av 2002 ”om dessa länder är redo”. Trots att det endast återstår två månader till EUs toppmöte i Köpenhamn, där ett slutligt beslut ska fattas, så är det många frågor som ska lösas.
En sådan fråga rör jordbruksstödet. Redan i slutet på oktober samlas EU-ledarna till ett extra toppmöte för att diskutera en gemensam jordbrukspolitik. Sverige, tillsammans med Tyskland, Storbritannien och Danmark, är emot direkt kontantstöd åt bönder i nya medlemsländer. De anser att det är bättre att hjälpa dem genom ett riktat stöd till landsbygdsutvecklingen. Andra länder vill fortsätta med direktstödet, även om de nya länderna inte får fullt bidrag från början.
En annan fråga rör Turkiet och Cypern. Turkiet går till val i början av november och om inte EU visar lite mer förhandlingsvilja för ett turkiskt medlemskap så riskerar negativa krafter att ta över i landet vilket kan leda till en kris mellan EU och Turkiet. Cypern uppfyller till stora delar de krav som ställs, men det politiska läget är mycket känsligt. Förhandlingarna mellan den turkiska och grekiska delen går trögt och Turkiet kan bli mycket upprört om Cypern får grönt ljus för ett inträde i unionen.
Efter toppmötet i Köpenhamn ska förhandlingsresultatet skrivas ner i färdiga anslutningsfördrag, som formellt kan undertecknas våren 2003. De ska sedan godkännas av de nationella parlamenten eller genom folkomröstningar i alla de 25 inblandade länderna. Under 2004 kan sedan de tio länderna bli fullvärdiga medlemmar i EU. Det innebär också att de nya medlemmarna skulle kunna delta i nästa val till Europaparlamentet 2004.
Utvidgningen skapar nya marknader, bidrar till ökat välstånd och stabilitet. EUs östmedlemmar knyts till demokratiska institutioner och samarbetsformer. Mycket står således på spel när Irland röstar den 19 oktober och slutförhandlingarna genomförs under slutet av året. Om utvidgningen hejdas hotas hela det europeiska projektet.
Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU.