Balans nr 10 2002

Revisionsnyheter: Nytt projekt för att förbättra vägledningen om revisorsintyg och andra typer av yttringar från en revisor

Sedan FARs revisionskommitté nu slutfört det s.k. ISA-projektet, d.v.s. översättningen och anpassningen av de internationella revisionsstandarderna till svenska förhållanden, och överlämnat resultatet till styrelsen, har kommittén beslutat om ett viktigt nästa steg i utvecklingen av revisorernas arbetsmetodik.

Översiktlig bakgrund och nulägesbeskrivning

Marknaden

En viktig del av de svenska revisorernas verksamhet är att bestyrka ekonomisk eller annan information eller andra sakförhållanden mot ett givet kriterium. Anledningen till bestyrkandet kan bl.a. vara att ett sådant krävs enligt lag eller föreskrift eller att någon eller några parter frivilligt önskar ett bestyrkande av något sakförhållande. Vanligast förekommande bestyrkande är det som sker i samband med den lagstadgade revisionen av årsredovisning, bokföring och företagsledningens förvaltning. Andra exempel på bestyrkandeuppdrag är i samband med att en kontrollbalansräkning upprättas (lag), att en apportemission genomförs (lag), att ett trafiktillstånd begärs (myndighetsföreskrift) eller att en företagsaffär genomförs (frivilligt).

Det förekommer också att en revisor anlitas för andra ”yttringar” utan att i samband med det också bestyrka något. Ett exempel på detta är att ta reda på och redovisa sakförhållanden t.ex. i ett avtal eller i en balanspost. Revisorn kan också anlitas enbart för att ställa samman ekonomisk information eller andra uppgifter från ett företag utan att något bestyrkande av det som lämnas kommer i fråga. Ett exempel på detta är en sammanställning till en bank i samband med en låneansökan.

Idag finns det på marknaden en mångfald av ”yttringar” från en revisor med mer eller mindre klart uttryckt bestyrkandeinnehåll. När det gäller den lagstadgade revisionen innebär lagens formuleringar att bestyrkandets grund och innebörd, i alla fall principiellt, är klar och entydig. I andra uppdrag kan det ofta vara så att uppdragsgivaren, i varje fall till en början, inte har någon klar uppfattning om karaktären på och innebörden av det bestyrkande som han eller hon vill ha eller om något bestyrkande överhuvudtaget önskas i samband med yttringen i fråga.

Produktsortimentet och vägledande rekommendationer och uttalanden

Bestyrkandetjänster och andra tjänster får i första hand sin karaktär och sitt innehåll genom att FARs rekommendationer och uttalanden ger professionell vägledning om hur tjänsterna utförs och rapporteras.

Den grundläggande rekommendationen ”Revisionsprocessen” avser bestyrkandetjänsten revision. Denna rekommendation är som bekant på väg att ersättas med standarder baserade på de internationella revisionsstandarderna ISA.

Vidare finns det rekommendationer för vissa lagstadgade uppgifter som en revisor har i vissa tillämpliga fall, t.ex. i samband med en kontrollbalansräkning, en fusion eller ett prospekt. Med hänsyn till hur revisorns slutsats från granskningen uttrycks kan det arbete som skall utföras och rapporteras i dessa fall betecknas ”översiktlig granskning”.

Den nuvarande vägledningen i rekommendationerna om denna ”översiktliga gransknings” inriktning och omfattning liksom den sakliga skillnaden i utförande och rapportering mellan en ”revision” och en ”översiktlig granskning” är i behov av översyn.

Revisionskommittén har också gjort uttalanden som i vissa fall innehåller exempel på eller mall för utformning av någon form av ”yttring” från revisorn. Det mest omfattande uttalandet är revisorns övriga yttranden enligt aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. De värdeomdömen som anges i exemplen där är t.ex. ”intygar”, ”bestyrker” eller ”inget att erinra”. Nuvarande vägledning om den närmare innebörden i de avgivna värdeomdömena är i behov av översyn.

Därutöver förekommer revisorsyttringar i handlingar under rubriker som ”intyg”, ”yttrande”, ”utlåtande” med eller utan inslag av bestyrkande och där yttringarna inte har någon annan vägledande grund än det allmänna uttalandet ”Revisorsintyg”.

Formuleringarna i handlingarna kan vara olika och det kan därmed vara oklart om däri innefattas något bestyrkande och, om så är fallet, vilken karaktär och vilket innehåll bestyrkandet har i det enskilda fallet. Det finns behov av ytterligare vägledning på detta område.

Internationella standarder

De internationella revisionsstandarderna ISA innehåller även standarder för s.k. näraliggande tjänster som mer eller mindre täcker de olika typer av ”yttringar” som beskrivits ovan. Dessutom pågår inom IAASB som tidigare beskrivits i ”Revisionsnyheter” ett utvecklingsarbete inom detta område.

Projektets syfte

I en artikel i Balans nr 2/2000 har kommittéledamöterna Bo Hjalmarsson och Magnus Torén beskrivit revisors intyg i den svenska miljön och med anknytning till de internationella standarderna. Syftet med detta projekt är att formalisera denna anknytning genom att med utgångspunkt i de internationella standarderna

  • dels skapa en ram och struktur för de yttringar till uppdragsgivare och eventuellt tredje man som en svensk revisor gör i sin yrkesutövning och klargöra innebörden i respektive typ av yttring,

  • dels ge enhetlig vägledning om det arbete som skall utföras och hur detta arbete och slutsatserna från det skall rapporteras för respektive typ av yttring.

Information om projektets utveckling kommer att lämnas under hand.

Redan i artikeln 2000 uttrycktes förhoppning om fortsatt diskussion i intygsfrågorna. Denna förhoppning upprepas. Synpunkter och idéer kring revisorns intyg och andra typer av yttringar är alltså välkomna till revisionskommittén (lars-gunnar.larsson@far.se) eller som debattinlägg i Balans!

Redaktör: Lars-Gunnar Larsson