Året närmar sig sitt slut och det är dags att summera årets händelser och blicka framåt. Det har hänt mycket inom EU i år. Stora framsteg har gjorts inför EUs utvidgning. Från att ha varit 15 medlemmar ska unionen utvidgas till 25 eller fler medlemsländer. Allt tyder på att EU får tio nya medlemmar 2004. Först ska dock folkomröstningar hållas i ansökarländerna och det är långt ifrån säkert att det blir ett tydligt ja i samtliga länder. Tidigare utvidgningar har aldrig överstigit mer än tre länder i taget. Det här blir en utmaning utan tidigare jämförelse när EU ska hantera upp till 25 länder med sammanlagt 451 miljoner invånare. Utmaningen ligger till stor del i att kunna hantera olika kulturer, administrativa traditioner och ekonomiska strukturer. EU-kommissionen måste se till att EUs ”grundlag”, l'acquis communautaire, är implementerad i de nya medlemsländerna från första dagen. Detta arbete har redan kommit långt, men flera lagändringar måste genomföras i ansökarländerna.
Kritiska röster, inom framför allt Europaparlamentet, har höjts om att unionens lagstiftningsarbete kommer att bromsas upp i samband med ett utvidgat EU. EUs framtidskonvent har under året diskuterat hur EU ska kunna anpassa sina institutioner och sitt arbete till en betydligt större union. Röstfördelningen i Ministerrådet och i Europaparlamentet måste ändras. EU har satt ett tak för antalet ledamöter i Europaparlamentet till 732. Det innebär att de nuvarande medlemsländerna måste minska antalet representanter när de nya länderna kommer med. Antalet svenska ledamöter skulle minska från 22 till 18. Antalet EU-kommissionärer måste också ändras. Det går förmodligen inte att låta varje medlemsland ha en kommissionär då det finns 25 medlemsländer. Ett slutligt reformförslag kommer sommaren 2003. Detta förslag ska sedan ligga till grund för de beslut som ska fattas vid EUs stora regeringskonferens sommaren 2004.
EU-kommissionen kommer nästa år att fortsätta att fokusera sitt arbete på frågor runt utvidgningen. Kommissionen planerar att tillfälligt anställa 500 nya personer som ska arbeta med att förbereda EU för utvidgningen. Fokus kommer även att läggas på EUs arbete med frågor som rör säkerhet samt att skapa en hållbar ekonomi i unionen.
Nästa år avgörs om Sverige ska delta i den europeiska valuta-unionen eller inte. En folkomröstning kommer troligen att hållas i september. Ett ”ja” innebär att vi kommer att byta ut vår svenska krona mot euro. Hur själva övergången ska gå till är dock inte riktigt klart utan måste fastställas nästa år. Det finns två alternativ. Antingen blir det en ”direktövergång”, där samtliga aktörer går över till euro i sin verksamhet samtidigt som sedlar och mynt införs. Ett möjligt datum är 1 januari 2006. Det andra scenariot är ett stegvis införande av den nya valutan. Det innebär att under ca ett år kan marknadens aktörer välja om de vill börja använda euro, eller om de vill vänta till övergångsperioden är över. Detta ställer högre krav på myndigheterna, som under denna period måste kunna hantera två valutor, så kallad ”full euro-option”. Jag återkommer om det framtida scenariot för en euroövergång i ett senare nummer.
Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU. Har du några frågor kring detta ämne kan du skicka dessa till ewa.fallenius@se.pwcglobal.com