Balans nr 12 2002

Finforum 2002: Jag tycker det är djurplågeri om chefen inte kan branschen

Jag är skeptisk till stora rörliga ersättningar till VD, sa dagens förste talare Arne Mårtensson, styrelseordförande i Handelsbanken.

– Stora rörliga ersättningar leder till att VD sitter kortare tid och inte arbetar långsiktigt. En VD ska ha en bra lön så han slipper tänka på sin privatekonomi och kan fokusera på företaget istället.

Temat för Arne Mårtensson föredrag var ”Corporate Governance – en krisbransch?” och han började med en internationell utblick.

– Synen skiljer sig åt i olika länder vad gäller corporate governance. De kulturella skillnaderna gör att jag tycker att man bör vara försiktig med en global standard och generella regler när det gäller corporate governance. Det är bättre att ha ett fåtal grundläggande pelare att luta sig mot, än ett komplett regelverk.

Redovisningskvaliteten

Ett stort problem för företagen idag är att folk inte tror på ”siffrorna”.

I USA har man bl.a. infört att VD ska skriva under alla papper som företagen lämnar in till SEC och intyga att dessa är rätt.

– Det är bra tycker jag. Att peka på VD är rätt. En VD sätter tonen i företaget. En global standard när det gäller redovisningen vore ganska bra. Här är ett undantag från en global standard för corporate governance.

Arne Mårtensson pekade på att alla de företag som fallerat haft revisionskommittéer.

– Det finns en tendens till att man överskattar revisionskommitténs roll. En revisionskommitté löser inte alla problem.

Om företagsledningens villkor sa Arne Mårtensson:

– När man ska tillsätta en VD i ett krisföretag är det naturligt med bra villkor och koppling mellan resultat och lön. Men i normalfallet är jag skeptisk till stora rörliga ersättningar. En direkt koppling mellan årsresultat och lön gör att man tigger efter optimisk redovisning.

– Det är aldrig några problem att engagera de tio högsta cheferna i ett företag, därför menar jag att kopplingen mellan resultat och lön inte är så viktig.

Angående företagsledning och styrelse har det blivit mode att prata om oberoende menade Arne Mårtensson.

– Många menar att en gammal VD inte ska bli styrelseordförande. Jag tycker det är ”djurplågeri” om inte chefen (styrelseordföranden) kan verksamheten. Men det är viktigt att man som styrelseordförande har en annan uppgift än att trampa VD på tårna. En strikt arbetsfördelning är därför viktig när den gamla VD:n ska bli styrelseordförande.

– Man vill helst att styrelseledamöter ska vara erfarna före detta VD:ar utan kopplingar åt något håll. Här är oberoende något som man måste ”lätta” på.

Det äkta ledarskapet

Arne Mårtensson avslutade med att berätta vad han tyckte var viktigt när det gällde det ”äkta ledarskapet”:

  • Man ska leva som man lär.

    – Det är grunden och ger företagskulturen.

  • Yrkeskunskap.

    – På 70-talet sa man att en bra chef kan vara chef i vilken bransch som helst. Det var en modefluga. Det är mycket viktigt med en gedigen yrkeskunskap.

  • Förmågan att hitta och utveckla nya förmågor.

    – I ett företag med tiotusentals anställda måste det finns någon som kan bli ny VD. Det är konstigt att så många företag rekryterar externt.

  • Man ska ha kul på jobbet.

    – Chefen ska skapa en känsla av ett vinnande lag. Atmosfären och lönsamheten i ett företag är viktiga punkter för framgång.

  • Lärande organisation.

    – Som chef måste man alltid hitta en form för att dra till sig nyheter inom organisationen, menar Arne Mårtensson som under sin tid som VD i Handelsbanken ägnade ungefär en tredjedel av sin tid till att besöka olika bankkontor.

Bengt Holmquist och Åsa Johansson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...