Balans nr 12 2002

Finforum 2002: ”Jag tycker att utdelningsmodellen är den bästa!”

Hans Edenhammars seminarium på årets Finforum hade fått rubriken ”Kassaflödesvärderingsmodellen – fällor och förtjänster”. Hans genomgång ledde fram till en tydlig kritik av metoden.

Den här sättet att värdera blev mycket populärt, särskilt kanske här i Sverige, under 90-talet. Edenhammar menade att en av orsakerna till det var att man kan göra mycket explicita prognoser.

Inledningsvis använde sedan Edenhammar modellen i en grundlig genomgång av ett företag, byggd på boken ”Företagsvärderingsmodeller – variationer på samma tema”. Det gällde här ett tillväxtföretag (”Det kan verka konstigt, men boken skrevs ju för några år sedan”).

Fördelarna

Han sammanfattade metodens fördelar:

+ Relativt lätt att begripa och kommunicera.

+ Ger explicita prognoser för tillväxt och marginalutveckling.

+ Kalkylerna beaktar investeringar i rörelsekapital och anläggningar.

+ Värdering kan göras oberoende av verklig finansiering.

+ Man behöver inte upprätta balansräkning, även om man bör göra det.

Så långt är det alltså gott och väl och metoden betydligt mer sofistikerad än förr i världen:

– På 70-talet kunde man värdera ett företag till tre gånger vinsten före skatt. Men då fick man också säga till kunderna att det kunde slå ganska fel.

Nackdelarna

Sedan gick han över till att lista fällorna och nackdelarna hos kassaflödesvärderingsmodellen.

– Små fel i tillväxt och avkastningskrav ger stora utslag på värdet.

– Slutvärdet måste också kontrolleras noga mot balansräkningen.

– Svårt att bedöma investeringsbehovet i rörelsekapital och anläggningar.

– Det är lätt att göra fel vid separering av rörelse och finanser (balansräkningen görs efter andra principer).

– WACC (Weighted Average Cost of Capital) är ganska besvärligt att räkna på, det kräver iterativa beräkningar: man får räkna sig fram mot ett rimligt närmevärde via upprepade approximationer.

– Uppföljningen blir komplicerad eftersom redovisningen sker efter andra principer. (”Det här är den fälla jag personligen fäster störst avseende vid.”)

Andra modeller

Av de övriga metoderna bedömde Edenhammar jämförande värderingar av P/E-typ som ”alltför osofistikerade”.

Alternativen till kassaflödesvärdering var snarare de absoluta modellerna:

Utdelningsmodellen där värdet beskrivs som det diskonterade värdet av framtida utdelningar.

– Det kräver fullständiga resultat- och balansräkningar och antagande om utdelningar.

Övervinstmodellen ser till eget kapital och diskonterat värde av framtida ”övervinster”. Dessa definieras som prognosresultat utöver marknadens avkastningskrav på eget kapital.

EVA/MVA är en nyare variant med separat värdering av rörelse och finanser.

Oberoende av vilken modell man väljer är det naturligtvis olika antagande om framtiden som styr. Edenhammar ställde frågan om vilken modell som var bäst.

Han menade att kassaflödesmodellen hade stora svagheter i och med att den avvek från redovisningen. Risken med detta var också att intresset för den gängse redovisningen kunde minska.

– Men den är förförande enkel, sa han. Trots det anser jag att kassaflödesmodellen är ett olyckligt sidospår i den här utvecklingen. Den hårdlanserade av en konsultfirma och många föll för den.

Utdelningsmodellen bäst

Edenhammar hade sin favorit klar:

– Jag tycker att utdelningsmodellen är bäst. Det handlar om samma information men den fokuserar på det väsentliga. Risken att hamna snett bör vara betydligt mindre med den än om man använder kassaflödesmodellen med dess genvägar.

Övervinstmodellen tyckte han var svårare både att intellektuellt begripa och kommunicera och den gav inget extra.

Han citerade också en erfaren analytiker som sagt att ”värderingsmodellen är 5 procent och prognoserna 95 procent av arbetet”. Och fortsatte med att betona att den viktigaste frågan var att företagen måste förbättra informationen till aktiemarknanden och på så sätt ge ett bättre underlag till prognoserna.

Bengt Holmquist och Åsa Johansson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...