Balans nr 12 2002

Finforum 2002: ”Problemet är att det är först efteråt man vet vad som är väsentligt”

Rubriken till årets paneldebatt på Finforum ställde frågan: Behövs mer detaljer i företagens rapportering? Moderatorn Peter Malmqvist ville få svar av Nils Liliedahl, Stockholmsbörsen, Mats Ödman, Director Corporate Communications på Autoliv, Björn Jansson, analyschef på Enskilda Securities och auktor revisor Carl-Eric Bohlin, Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

Utvecklingen i USA dominerade naturligtvis även här, och Malmqvists första fråga gällde ”förståndslinjen” eller detaljregleringen. Hur har den nya amerikanska lagen (Sarbanes-Oxley) påverkat det?

– Mitt intryck är nog att USA nått till vägs ände med sin kokboksmodell, sa Mats Ödman på (numera) USA-ägda Autoliv. Nu ska ju VD och ekonomichef skriftlig intyga att företagets redovisning ger en riktig bild i alla väsentliga delar. Och man har väl lärt sig att det inte hjälper med bara noggranna detaljregler.

Kartan ritades om

Carl-Eric Bohlin pekade på områden där de nya USA-reglerna ändrat kartan.

– Revisorerna får också större ansvar i förhållande till företagens internkontroll, sa han. Här måste det nog ändå till nya rutiner för att man ska känna sig trygg.

Björn Jansson instämde i att trovärdigheten skulle öka när ledningen måste skriva på intyg. Han pekade också på skillnaderna mellan amerikansk och den svensk verklighet på det här området.

Så gick man över till de uppgifter USA-noterade bolag måste lämna till SEC, den amerikanska tillsynsmyndigheten. Mats Ödman kunde se fördelar med allt fanns där i ordnad form, inte minst för analytiker och konkurrentbevakning.

– Vi måste ju lämna upplysningar om alla teoretiska risker, sa Ödman. Det blir väldigt mycket information det, jämfört med vad andra bolag lämnar och allt kanske inte känns nödvändigt.

Inte bara VD:s lön

Ett exempel är ersättningsnivåerna; det handlar inte bara om VD utan de fem högst avlönade under tre år bakåt i tiden.

Björn Jansson talade om SEC-rapporterna ur ett analytikerperspektiv:

– Det är klart att det där finns mycket intressant information som inte står i svenska redovisningshandlingar. Därför naturligtvis också mängder av fullständigt värdelös information. Problemet är ju som bekant att det är först efteråt man vet vad som är väsentligt, ta t.ex. asbestexponeringen som ju är aktuell nu.

Carl-Eric Bohlin svarade på Malmqvists fråga om det hade blivit ”värre”.

– Ja. Ibland undrar man själv vad det som är väsentligt av allt som rapporteras.

Mats Ödman menade att den nya amerikanska modellen där VD och ekonomichef skriver på intyg på har fördelen den lägger ansvarat tydligt närmare verksamheten.

Kvartalsrapporteringen

Därefter bytte man spår i debatten och gick över till kvartalsrapportering. Björn Jansson såg inga stora skillnader eller fördelar om det vore obligatoriskt att revisorn skulle skriva på.

– Det är inte heller något som vi har tagit ställning till, sa Nils Liliedahl från Stockholmsbörsen. Jag ser ingen konkret skillnad.

Carl-Eric Bohlin påpekade att revisorerna när de skriver på delårsrapporterna, genom att de då går in materialet, får kumulativa kunskaper som är nyttiga i arbetet med årsredovisningen.

Så behandlade man snabbheten. Idag gäller i Sverige 60 dagar efter bokslutstidpunkten, i USA är det 45. Varför ska vi i Sverige få ta så god tid på oss?

– Första och tredje kvartalet kommer ofta inom en månad, sa Nils Liliedahl. Halvårsrapporterna är ofta senare beroende på semestrarna.

Har ni planer på att snabba upp det? undrade Malmqvist.

– Nej, svarade Liliedahl.

Rapporten egentligen en prognos?

Peter Malmqvist undrade sedan om det inte fanns risk med för kort tid: att man stängde böckerna i förväg och att rapporten då fick karaktär av prognos.

– Jag vill inte gå in på några detaljer, sa Carl-Eric Bohlin. men det är många bolag som klarar att göra det här.

Mats Ödman berättade att Autoliv kommer 17 dagar efter bokslutsperioden utom i fjärde kvartalet då det handlar om reviderade siffror.

– Vi har inte märkt att frågan drivs just nu, sa Nils Liliedahl och pekade på en annan aspekt.

– Vad gör ni om det kommer 300 bolag med sina delårsrapporter i samma vecka?

Bengt Holmquist och Åsa Johansson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...