Innehåll

Balans nr 2 2002

Språk & ospråk: När ska vi reagera på särskrivningar?

Reagerar du på särskrivningar? Frågan förvånade mig, eftersom den kom från en ung student och i sitt tonfall antydde att han ville ha ordning på torpet. Jag svarade förstås på språkvårdares vis att det beror på skrivsituationen. Vad är det för slags text? Finns det risk för missförstånd? Vem är mottagaren? Vilka krav är det rimligt att ställa just här?

– Mig retar det enormt i alla fall, suckade han, och pekade på exempel som kandidat examen, forsknings rapport och jämställdhets utveckling.

Särskrivning av sammansatta ord är egentligen inget nytt. Under 1700-talet var det vanligt, och ännu 1840 kunde man hitta Kyrko Stämma i kanslispråket. Men numera bryter skrivsättet mot vår standardnorm. Fler och fler producerar texter varje dag, om så bara korta e-brev. Brott mot skriftspråksnormen blir därför synligare.

Tre förklaringar till särskrivning är mest omhuldade: påverkan från engelskan, gestalttext, dvs. alltmer fantasifull gestaltning av text i reklam, logotyper och på förpackningar, samt skolans pedagogik, inte minst mellanspelet med halvtextad handstil.

Katharina Hallencreutz, svensklärare och språkforskare, har undersökt särskrivningar i elevspråk. Hon berättar om resultaten i senaste numret av Språkvård. Skyll på längden, inte på engelskan är Hallencreutz slutsats och rubrik. Hon hittar inga belägg för att särskrivningar beror på påverkan från engelskan. Det är snarare det första ordets längd i en sammansättning som är avgörande. Väckar klocka blir alltså oftare särskrivet än flygvärdinna. Ett annat intressant resultat är att det finns elever som kan hålla isär gestalttext och brödtext när de skriver uppsats. Även om en sammansättning i en rubrik delas upp, t.ex. när den textas med versaler, kan den vara ordentligt hopskriven i brödtexten.

Situationen för studenten som våndas över de särskrivningar som florerar i hans omgivning känns igen i arbetslivet. Nästan alla producerar vi varje dag texter av olika slag, informella och formella, och sällan är de helt felfria. Vilken feltolerans bör vi rimligen ha?

Svenska språknämndens chef, Olle Josephson, skriver om detta i sin ledare i senaste numret av Språkvård under rubriken Selektiv feltolerans. I texter som skrivs för stunden och för en intern krets gör vi oss lite löjliga om vi jagar särskrivningar, versalfel eller uteblivna kommatecken. Men på texter som ska nå offentligheten bör vi ställa helt andra krav. De ska följa standardnormen för svenskt skriftspråk. Där är det läge för att reagera på särskrivningar!

Janet Gardell är språkkonsult och arbetar bl.a. med olika språkvårdsfrågor. Hon tar gärna emot synpunkter och reaktioner.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...