Innehåll

Balans nr 2 2002

Europa-frågor: EUs framtid står på spel!

En bred diskussion om EUs framtid kommer att ske de närmaste åren.

Ett s.k. framtidskonvent ska diskutera framför allt fyra grundfrågor. 1) Ansvarsfördelningen mellan den nationella nivån och EU-nivån 2) Vilken status EUs nya rättighetsstadga ska ha 3) Hur EUs fördrag ska bli mer lättbegripliga 4) De nationella parlamentens roll.

Konventet har fått större betydelse än vad som var tänkt från början. Ordförande är den tidigare franske presidenten Giscard d’Estaing och bland deltagarna finns flera ministrar. Av de 120 representanterna finns det för närvarande endast två kvinnor, Lena Hjelm-Wallén och en finska, vilket kan få till följd att kvinnliga intressen och synpunkter kan komma i skymundan. Det är tunga och viktiga ämnen som ska diskuteras. Det kan bli svårt att ena alla länder om en gemensam strategi. På vissa områden behövs full enighet, medan andra frågor kan tas med två tredjedels majoritet. Men vilka frågor ska tillhöra vilken kategori? Och vad vill vi ha det europeiska samarbetet till?

Diskussionerna är redan igång. En tanke är att skapa en andra kammare på EU-nivå som utses av de nationella parlamenten. Annat handlar om att inte bara medlemsländerna skulle vara valkretsar, utan att det även skulle finnas gemensamma valkretsar där svenskar, fransmän, irländare m.fl. kan rösta på samma person.

Det krävs en effektivisering av EUs arbete när ytterligare medlemmar kommer med. Redan nu finns det vissa problem med ett roterande ordförandeskap, men vad händer när det blir ännu fler länder som ska turas om att sköta dagordningen och att organisera möten? Samtidigt är det viktigt att EUs medborgare känner sig delaktiga, både på nationell och europeisk nivå. Exempelvis kan man konstatera att svenskarnas intresse för EU-frågor steg under det svenska ordförandeskapet förra året.

En viktig framtida fråga rör vilka effekter införandet av euron har på EUs institutioner. De tolv euroländerna har idag en gemensam penningpolitik. Men det finns ingen gemensam finanspolitik. Man har skapat den s.k. tillväxt- och stabilitetspakten med kontroll på bl.a. budgetunderskott och inflation, men det kan ses som mer politiska än juridiska krav. Vad händer vid en ekonomisk kris i ett Euroland? Tysklands ekonomi har gått sämre än väntat och landet har därför fått en varning av EU-kommissionen. Någon typ av uppföljning och lämplig sanktion är nödvändig, men det är ännu oklart hur man ska gå tillväga.

Tidigare i år sa statsminister Göran Persson följande: ”Vi har satt upp målet att EU om mindre än tio år ska vara en av världens mest dynamiska och kunskapsbaserade ekonomier. Det är ett ambitiöst mål. Det är ett mål som välfärden kräver. Det förutsätter tillväxt, full sysselsättning och stora investeringar i utbildning och forskning. Men också miljösatsningar så att utvecklingen blir ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar.”

Framtidsarbetet ska äga rum mellan mars 2002 och juni 2003. Det slutliga förslaget ska vara klart till EUs toppmöte i juni 2004.

Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU. Har du några frågor kring detta ämne kan du skicka dessa till ewa.fallenius@se.pwcglobal.com