Vi har de senaste åren kunnat följa det konverteringsarbete som pågått bland företagen i de tolv euroländerna. Från och med den 1 januari i år var alla företag i euroländerna tvungna att använda euron i sin verksamhet. Företagen har haft tre år på sig att ställa om till euro, men flera undersökningar visar att många ändå valt att vänta till sista minuten med att byta valuta.
För svenska företag gäller andra förutsättningar. Den svenska kursen är tillsvidare rörlig mot euron. Detta innebär att om företaget bestämmer sig för att använda euro i sin verksamhet så kommer den svenska kronan att bli en utländsk valuta, och därmed en valutarisk.
Det är ännu ovisst när den svenska kronan byts ut mot euro. Statsminister Göran Persson har lagt fram en möjlig tidtabell. Tidtabellen har dock fått kritik från vissa håll för att vara alltför optimistisk. SEB har tagit fram en version som är mer anpassad till de krav som ställs på ett svenskt medlemskap. Efter riksdagsvalet i höst kommer det att bli partiledareöverläggningar för att ta fram ett datum för en folkomröstning om EMU. I dagsläget ser det ut att kunna bli under våren (eller hösten) 2003. Om det blir ett ”ja” i folkomröstningen skulle en tidtabell kunna se ut som den här nedan [se sid. 10 i den tryckta versionen. red.anm.], vilket innebär ett svenskt EMU-medlemskap år 2005. Det är dock många beslut som ska fattas på vägen och en liten fördröjning innebär att tidtabellen skjuts fram med ett år.
Om scenariot ser ut som denna tidtabell innebär det att övergångsperioden bli mellan 1,5 och 2 år. De svenska företagen kommer alltså att få en kortare period att anpassa verksamheten till euro än vad företagen i euroländerna fick.
Att byta eller inte byta ...
Hur ska svenska företag agera fram tills dess att det finns ett officiellt beslut om ett valutabyte i Sverige? Varje företag är unikt och har speciella behov som måste tillgodoses. För att få en bild av företagets situation är det lämpligt att först börja titta på de strategiska effekterna av ett valutabyte.
Företaget måste först och främst beakta hur företagets organisation ser ut och i vilka länder företaget finns baserat. Företag med dotterbolag måste fastställa vilken redovisningsvaluta som används i de olika bolagen, samt vilken rapporteringsvaluta som används inom koncernen. Hur ser företagets in- och utflöden ut? Har företaget redan idag mycket kostnader och/eller intäkter i euro? Finns det speciella krav från kunder och leverantörer eller går de att påverka i önskad riktning?
Finansiering är en annan viktig fråga. Hur finansieras den egna verksamheten? Finns lånen i kronor eller euro idag? Andra frågor berör företagets valutapolitik och prispolitik.
När en diskussion har förts om ovan aspekter och företaget har kommit fram till att en eurokonvertering är till fördel för företaget kommer mer praktiska frågor i fokus.
Hur ska valutabytet gå till rent praktisk? En projektgrupp och projektledare måste utses, som kan fastställa en tidplan för arbetet med euroövergången. Finns kompetensen inom företaget eller behövs extern hjälp?
När är den bästa tidpunkten att konvertera till euro? Själva bytet av redovisningsvalutan sker vid ett nytt räkenskapsår, men systemkonverteringen kan göras antingen innan eller efter detta datum. Vid systemkonverteringen måste övrigt dataarbete ligga nere, vilket gör att det är viktigt att välja en lämplig tidpunkt då systemen kan vara ”ur funktion”. Företaget måste också planera in ett antal testkonverteringar innan den ”riktiga” konverteringen. Innan själva konverteringen måste dock företaget gå igenom datasystemet för att fastställa om det klarar att hantera euron eller om något måste uppgraderas eller bytas ut helt. Erfarenheter av tidigare konverteringar visar på att det kan ta tid att anpassa datasystemet.
All rapportering till skattemyndigheten måste tillsvidare ske i kronor, vilket kan ses som en nackdel då det innebär utökat administrativt arbete för personalen. Ett moment som dock underlättas vid byte till euro är att vid fakturering i euro behöver inte belopp och moms anges i kronor då företaget har sin redovisning i euro.
Ska lön betalas ut i euro eller kronor? Det kan vara en känslig fråga att ta upp med personalen. Om företaget börjar betala ut löner i euro innebär det att valutarisken flyttas över på de anställda. Om företaget väljer att fortsätta att betala ut löner i kronor måste företaget kunna hantera ett svenskt lönesystem vid sidan om bokföringen i euro.
Slutligen är frågan vad det kostar att konvertera till euro. Det rör sig om extra personalresurser, administration, eventuellt byte och uppgradering av datorer mm och kan variera stort mellan olika företag.
Slutsats
Beroende på det enskilda företaget kan det finnas en mängd andra faktorer som måste beaktas. Efter att ha gått igenom ovan kan företaget komma till en slutsats att antingen konvertera nu eller vänta till ett beslut om ett svenskt valutabyte har fattats. Att konvertera nu innebär att företaget under de närmaste åren får leva i en värld av dubbla valutor, vilket kan komma att innebära en del merarbete och där den svenska kronan medför en valutarisk. Den dag Sverige går med i EMU kommer dock detta bolag att ha ett stort försprång framför de företag som då måste sätta igång med att konvertera sin verksamhet till euro. Företaget kan då i lugn och ro koncentrera sig på sin kärnverksamhet.
Om företaget går igenom ovan aspekter och inser att fördelarna inte är större än nackdelarna kan företaget vänta med att konvertera till euro. Det är då viktigt att tänka på att säkra framtida resurser för en senare konvertering. Att redan ha en fastställd plan kan underlätta och korta ner arbetet då ett beslut om svenskt EMU-inträde har fattats.
Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU.