En konkurs är inte den enda lösningen. Curt Österholm redogör här för de alternativa utvägarna vid obestånd. Och berättar om den nya förmånsrättslag som under vintern fastnat i den politiska beredningen.

Ett företag med bestående betalningsproblem måste vidta extraordinära åtgärder, bl.a. för att undvika personligt ansvar för ställföreträdarna. Lagstiftningen erbjuder två huvudalternativ, nämligen konkurs och ackord. Att avgöra vilken väg som är framkomlig kräver en analys av bl.a. förutsättningar för att nå lönsamhet på sikt och möjligheterna att avveckla de befintliga skulderna. Om företaget bedöms ha en långsiktig överlevnadsförmåga bör ackordsalternativet övervägas innan företaget försätts i konkurs.

Några begrepp

Av flera skäl, såsom att garantera en likabehandling av fordringsägarna och att skydda styrelsen mot personligt betalningsansvar, bör företaget som en första åtgärd ställa in sina betalningar.

En betalningsinställelse tillkommer genom att företaget meddelar sina fordringsägare att det ställt in betalningarna. Innebörden är att företagets skulder fryses samt att det inte uppstår några nya skulder. Alla skulder per betalningsinställelsedagen ligger obetalda tills det finns en lösning på betalningsproblemen. Eftersom företaget inte skall dra på sig några nya skulder måste leveranser av varor och tjänster efter betalningsinställelsedagen betalas kontant. Företaget måste ha en likviditet som klarar detta.

Ackord betyder att fordringsägare skriver ned sina skulder till en viss del. Ett 25 procents ackord innebär t.ex. att skulden skrivs ned till 25 procent av sitt ursprungliga belopp. Man skiljer på underhandsackord och offentliga ackord. Ett underhandsackord är inget annat än en frivillig överenskommelse med fordringsägarna om att de avstår från en viss del av sina fordringar. En förutsättning för ett underhandsackord är att det accepteras av samtliga berörda fordringsägare. Ett offentligt ackord måste ske inom ramen för en företagsrekonstruktion.

Till skillnad från underhandsackord krävs det inte att samtliga berörda fordringsägare accepterar ett offentligt ackord. Om ackordet är lägre än 50 procent krävs att fordringsägare som tillsammans har minst 75 procent av de berörda fordringsbeloppen röstar för ackordet. Om ackordet ger en högre utdelning räcker det med 60 procents majoritet.

Företagsrekonstruktion är ett förfarande som inleds genom beslut av tingsrätten. Tingsrätten utser på förslag av företaget en företagsrekonstruktör som i allmänhet är en advokat som finns på tingsrättens förteckning över behöriga konkursförvaltare. En lösning under företagsrekonstruktionen kan ha olika innehåll. Det kan röra sig om åtgärder för att öka försäljningen, kostnadsbesparingar, organisationsförändringar eller nedskrivning av bolagets skulder. Vanligtvis består en företagsrekonstruktion av en kombination av flera åtgärder. Ett ackord behöver alltså inte ingå även om så är fallet i de allra flesta företagsrekonstruktioner.

Reglerna om offentligt ackord återfanns tidigare i ackordslagen. Sedan 1996 ingår ackordslagen som ett kapitel i lagen om företagsrekonstruktion. Utöver ackordsreglerna finns i lagen vissa bestämmelser som syftar till att underlätta en rekonstruktion. En sådan är att nya krediter som tas upp under företagsrekonstruktionen får bästa förmånsrätt om rekonstruktionen skulle misslyckas och sluta med konkurs. Sådana nya krediter kan lösa likviditetsproblem under företagsrekonstruktionen. En annan regel är att leverantörer inte får vägra leverera till ett företag under rekonstruktion med hänvisning till att de vill ha betalt för gamla skulder. De har dock rätt att kräva säkerhet för nya leveranser. Vidare skyddas företaget mot konkursansökningar. Om en sådan lämnas mot företaget under företagsrekonstruktionen skall den vilandeförklaras.

Företagsrekonstruktionen ger även skydd mot exekutiva åtgärder.

Förmånsrättsordningen

När är det möjligt att genomföra ett ackord? För att svara på den frågan måste vi beakta den förmånsrätt som råder i en konkurs. Konkursen är ju det alternativ som fordringsägarna räknar på då de tar ställning till om de ska acceptera ett ackordsförslag.

De medel som återstår då konkursförvaltaren sålt tillgångarna i en konkurs delas ut enligt de regler som anges i förmånsrättslagen. Förmånsrättsordningen är därför det regelverk som har störst inverkan på om det är möjligt att genomföra ett ackord.

Till dess att nya regler införs (se ruta nedan t.v.) är turordningen i flertalet konkurser, något förenklat, följande (för överskådlighetens skull har jag utelämnat vissa förmånsrätter såsom panträtt i lös eller fast egendom):

  • revisor och bokförare (arbete inom sex månader före konkursen)

  • hyresvärd (3 månaders hyror)

  • företagshypotekshavare (oftast bank)

  • skatter

  • löner

  • oprioriterade (huvudsakligen leverantörer)

Konkursegendomen delas in i olika egendomsslag. Hypoteksegendom omfattar vanligtvis lager, inventarier och kundfordringar medan det som brukar kallas allmän egendom består av kassa, postgiro, bankmedel och värdepapper. Hyresvärd och bank får utdelning ur hypoteksegendomen medan utdelning för skatteskulder och löner sker ur den allmänna egendomen. Revisor och bokförare intar en särställning genom att de i första hand får utdelning ur den allmänna egendomen, och om denna inte räcker till ur hypoteksegendomen, före hyresvärd och bank.

Offentligt ackord

Ett offentligt ackord berör endast de oprioriterade fordringsägarna.

Om företaget har stora prioriterade skulder t.ex. bankskulder och skatteskulder och relativt små oprioriterade leverantörsskulder blir därför skuldminskningen relativt liten genom ett offentligt ackord. En sådan skuldfördelning kan även medföra att dominerande fordringsägare bedömer att de får viss utdelning i en konkurs och därför motsätter sig ett ackord.

Å andra sidan blir ackordsvinsten stor för ett företag som t.ex. är finansierat av aktieägarna och har små bankskulder och skatteskulder. Skuldernas fördelning i förmånsrättsordningen är alltså viktig i den förmånsrättsordning som fortfarande gäller. Skulle däremot den föreslagna nya ordningen bli verklighet kommer fler fordringsägare att omfattas av ett offentligt ackord. Ackordsalternativet skulle även i många fall bli mer likvärdigt konkursen eftersom skillnaden i utdelning blir mindre för flera fordringsägare.

Företagets likviditet har en avgörande betydelse för om det skall vara möjligt att genomföra en rekonstruktion genom ackord. Under den betalningsinställelse som föregår ackordet måste alla varor och tjänster betalas omgående vid leverans. Detta innebär självfallet en stor likviditetspåfrestning. En noggrann likviditetsprognos måste därför göras i samband med betalningsinställelsen. Skulle kundfordringarna var belånade måste även en särskild överenskommelse träffas med factoringbolaget så att inflödet inte stryps.

Ackordet innebär att en stor del av skuldmassan skrivs bort. Återstående del, vilken oftast uppgår till 25 procent, måste dock betalas. Enligt många ackordsförslag skall detta ske trettio dagar efter att tingsrätten beslut om ackordet vunnit laga kraft. Det innebär knappt två månader efter ackordsförhandlingen. Finansieringen av denna betalning måste lösas.

Självfallet finns många fler faktorer att ta hänsyn till såsom den statliga lönegarantins effekter och viktigast av allt, företagets förmåga att fortsättningsvis visa lönsamhet.

Sammanfattningsvis är de optimala förutsättningarna för en rekonstruktion genom offentligt ackord:

  • Långsiktig lönsamhet

  • Relativt små prioriterade skulder

  • Likviditet under betalningsinställelsen

  • Finansiering av ackordslikviden

Om ett ackordsförslag är genomarbetat och redogör för bakgrunden till betalningsproblemen samt innehåller en analys av fordringsägarnas utdelning vid ackord respektive konkurs är det erfarenhetsmässigt så att en tillräcklig majoritet oftast accepterar förslaget. Det är då även viktigt att företagsrekonstruktören som författar ackordsförslaget har granskat om det förekommit några transaktioner som skulle kunna återvinnas. Återvinningar påverkar ju i högsta grad fordringsägarnas utdelning.

Företagsrekonstruktörer har numera behörighet att väcka återvinningstalan vid domstol på samma sätt som en konkursförvaltare.

Underhandsackord

Det jag beskrivit ovan gäller det offentliga ackordet som fastställs av tingsrätten efter en omröstning bland fordringsägarna. Ofta innefattar en rekonstruktion även ett underhandsackord. De oprioriterade leverantörerna erbjuds ett offentligt ackord samtidigt som en uppgörelse träffas med en eller flera prioriterade fordringsägare. För sådana underhandsackord finns inga direkta lagregler. Dock måste t.ex. brottsbalkens regler om gäldenärsbrott självfallet iakttas. En rekonstruktion får inte innehålla delar som innebär att någon fordringsägare gynnas på övrigas bekostnad (om de inte godkänner gynnandet).

Konkurs

Ibland används uttrycket ”rekonstruktion genom konkurs”. Det är ett något missvisande begrepp. Vad som åsyftas är att företagets verksamhet rekonstrueras, medan den juridiska person som bedrivit verksamheten oftast likvideras. Något som är pådrivande för denna rekonstruktionsform är den statliga lönegarantin vid konkurser. En konkursförvaltare kan driva verksamheten vidare utan lönekostnader under personalens uppsägningstid. Inkråmet överlåts därefter till ett bolag som driver verksamheten vidare. Om överlåtelsen sker till någon som varit närstående till konkursbolaget måste konkursförvaltaren utannonsera rörelsen innan överlåtelsen sker. Förfarandet kan ge en bra utdelning till banken men bekostas ofta av staten genom den statliga lönegarantin. Det ovannämnda förslaget till ändringar i förmånsrättsordningen hade som ett av sina syften att minska förekomsten av denna ”rekonstruktionsform”. Eftersom lagstiftningsarbetet nu är stoppat kommer den att fortsätta.

I detta sammanhang bör vissa ändringar i aktiebolagslagen uppmärksammas. Tidigare gällde att om ett aktiebolags konkurs avslutades med överskott var bolagsstämman skyldig att besluta om likvidation. Från den 1 januari i år beslutar tingsrätten om likvidation i dessa fall. Efter ett sådant beslut kan emellertid bolagsstämman sedan bolagets revisor yttrat sig besluta att likvidationen skall upphöra och bolagets verksamhet återupptas. Revisorns yttrande måste då innebära att det egna kapitalet är återställt. Att detta skulle bli ett sätt att rekonstruera en verksamhet känns väl något långsökt eftersom alla skulder inklusive statens lönegarantikostnad måste betalas. Dock inträffar det att förutsättningarna för verksamheten ändras under en pågående konkurs. Tidigare okända köpare kan visa sig. Det finns även möjlighet att träffa ackordsuppgörelser med fordringsägare under konkurs. Efter ett sådant ackord kan det finnas möjlighet att återuppliva bolaget.

Den nya lagen dröjer

I syfte att bl.a. förbättra förutsättningarna för ackordslösningar har ett förslag om ny förmånsrätt arbetats fram under 90-talet. Enligt detta skulle genomgripande förändringar genomföras. Bl.a. skulle statens förmånsrätt för skatter avskaffas. Bankernas säkerheter i företagshypotek skulle gälla i hälften av konkursboets totala egendomsmassa i stället för som i dag i all hypoteksegendom. En proposition var planerad att lämnas till lagrådet under mars månad med ett ikraftträdande av de nya reglerna under innevarande år.

Lagstiftningsprocessen har helt nyligen stoppats av regeringen och något lagförslag kommer knappast att lämnas till riksdagen före höstens val. Det lär dock finnas en politisk majoritet för förslaget varför ett lagförslag kan initieras av riksdagen. Det sannolika i dag är dock att det inte blir några ändringar före årsskiftet.

Curt Österholm är advokat på Styrbjörn Gärde Advokatbyrå i Stockholm, bl.a. verksam som konkursförvaltare och företagsrekonstruktör.