Balans nr 3 2002

Internationellt: IASB

Värdering av apportaktier

En av de frågor som diskuteras gäller värderingstidpunkt för egna värdepapper som lämnas som likvid vid ett företagsförvärv. IAS 22, liksom RR 1:00, talar om transaktionsdagen. I ett nyligen utgivet SIC-uttalande slås fast att transaktionsdagen är den dag då köparen får ett bestämmande inflytande över det andra företagets nettotillgångar och rörelse.

RR 1:96 utgick i stället från den dag när förvärvet offentliggjordes baserat på amerikansk praxis. Som ett led i den ”convergence” som IASB och FASB strävar efter har IASB preliminärt beslutat att ändra IAS 22 så att transaktionsdagen blir dagen för offentliggörande. Förargligt nog har emellertid FASB samtidigt tagit ett preliminärt beslut att följa IASBs linje. Det här speglar att de båda normgivarna inte riktigt hunnit samordna sina respektive agendor. Allvarligare är väl att de här motstridiga besluten gör att man kan ifrågasätta om verkligen IASB eller FASB eller båda verkligen tänkt igenom problemet för att komma fram till en ”riktig” redovisning och bästa tänkbara regel. Vilket svaret slutligen kommer att bli kommer att dröja. IASB har nu beslutat att skjuta frågan till FAS 2 av koncernredovisningsprojektet, vilket sannolikt betyder ett utkast någon gång under 2003.

Nedskrivning av goodwill

En konsekvens av att avskrivningar på goodwill försvinner är att företag löpande måste göra en bedömning av huruvida verkligt värde på goodwill överstiger det redovisade värdet. Det verkliga värdet fastställs normalt som ett nuvärde av framtida kassaflöden. Ett problem som åter dykt upp till ytan är att den rekommendation som finns om nedskrivningar (i Sverige är det RR 17) utgår från kassaflöden före skatt vilka skall diskonteras med en före skatt ränta. Den regeln är inte bra när det gäller att värdera en verksamhet till vilken en goodwillpost är hänförlig. Preliminärt har därför IASB beslutat att bedömningen av om en nedskrivning är erforderlig skall baseras på kassaflöden efter skatt.

Man kan förutskicka att den nya rekommendationen kommer att leda till många frågor om varför ett företag inte skrivit ner goodwill, alternativt varför nedskrivningen gjorts med det belopp som skett. Inom IASB förbereder man därför ett förslag till vilka upplysningar som företag skall lämna när det gäller hur återvinningsvärdet på goodwill fastställts. Det gäller alltså bland annat vilka förutsättningar som legat till grund för fastställandet av kassaflöden framför allt med avseende på framtida tillväxt.

Omvända förvärv

I Sverige har vi haft ett par uppmärksammade fall av så kallade ”omvända förvärv”, däribland Skandigens förvärv av KKB som i realiteten handlade om att KKB förvärvade Skandigen. IAS 22 föreskriver att i fall som dessa, förvärvet skall redovisas ”omvänt” dvs. att det bolag som legalt blivit uppköpt, blir moderbolag i den nya koncernen. IAS 22 saknar emellertid anvisningar för hur redovisningen skall upprättas. I IASBs diskussioner har man beslutat att utgå från en kanadensisk rekommendation. Enligt denna skall jämförelsesiffrorna utgå från det legala dotterföretaget medan det egna kapitalet utgörs av kapitalet i det legala moderföretaget.

Finansiella instrument

Ett av de projekt som diskuteras vid varje styrelsemöte gäller finansiella instrument. En av delfrågorna som har särskilt intresse gäller redovisningen av derivat på egna aktier. Ett exempel på ett sådant derivat är när företag skriver ett avtal med en bank enligt vilken banken köper företagets aktier och därefter, vid en senare tidpunkt, beroende på om aktiekursen gått upp eller ner, antingen överför en summa kontanter till företaget eller erhåller kontanter. Den är typen av avtal är vanliga i företag som tecknat avtal med anställda om optioner. Vad företaget vill uppnå är en säkring som innebär att resultatet inte belastas om kursen skulle gå upp.

Den fråga som IASB diskuterar är huruvida de kontantbelopp som utväxlas mellan företaget och banken skall redovisas över resultaträkningen eller eget kapital. Vid en första anblick kan svaret tyckas självklart. Den ekonomiska innebörden av avtalet skiljer sig inte från ett förvärv och senare försäljning av egna aktier. eftersom vinster och förluster på en försäljning av egna aktier skall redovisas över eget kapital borde samma sak gälla för de avtal som tecknas med en bank. IASB verkar dock vara inne på en annan linje. Alla derivat som kan regleras med kontanter uppfattas som finansiella instrument, och eventuella vinster eller förluster redovisas över resultaträkningen. Frågan är dock kontroversiell och sista ordet ännu inte sagt.

Revidering av äldre IAS

IASBs ambition är att i god tid före 2005 revidera äldre IAS så att företag inte i onödan väljer en redovisningsprincip som IASB bedömer som olämplig. Några av de förändringar som diskuterades i januari gällde:

IAS 17 Leasing; fastigheter kan enligt IAS 17 inte omfattas av en finansiell lease eftersom mark har en obegränsad nyttjandeperiod. Förslaget är att skilja mellan mark och byggnad så att byggnaden, givet att villkoren i rekommendationen är uppfyllda, kan redovisas som en finansiell lease.

IAS 40 Förvaltningsfastigheter; ett förslag att eliminera den nuvarande möjligheten att välja mellan anskaffningsvärde och verkligt värde avslogs. Samma beslut fattades för IAS 23, Lånekostnader. Företag kommer alltså även fortsättningsvis att kunna välja mellan att kostnadsföra eller aktivera utgiftsräntor.

IAS 16 Materiella anläggningstillgångar; innehåller en ganska undanskymd bestämmelse om komponentavskrivning. IASB anser att den metoden skall tillämpas som huvudregel. Ytterligare en fråga med anknytning till materiella anläggningstillgångar gäller hur ett byte av tillgångar skall redovisas. Bedömningen är att redovisningen skall utgå från verkliga värden även när bytet avser likvärdiga tillgångar. Det är ett kontroversiellt beslut men IASB verkar fast beslutet att hålla fast vid det.

IAS 1 Utformning av finanisella rapporter; innehåller en paragraf som ger företag möjlighet att avvika från en rekommendation i undantagsfall; så kallad ”override”. Detta är en paragraf som USA kraftigt motsatt sig och den fråga som diskuterades gällde om man som ett led i en samordning mellan IAS och FAS skulle ta bort paragrafen. Beslutet blev dock att låta den stå kvar, om än med ytterligare inskränkningar för när den kan tillämpas.

Redaktör: Rolf Rundfelt

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...